FN grupp Åtala Eritreas ledare - Regimen har begått brotten "inom ramen för en kampanj med syfte att injaga fruktan i, avskräcka motstånd från, och ytterst kontrollera Eritreas civilbefolkning" ända sedan landets självständighet 1991, skriver FN:s utredningskommission om de mänskliga rättigheterna i Eritrea.
Brotten kan inte prövas i diktaturen, som saknar grundlag och rättssystem, anser kommissionen.
"De som begått dessa brott måste ställas inför rätta och offren måste komma till tals. Det internationella samfundet måste nu vidta åtgärder, däribland använda sig av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), nationella domstolar och andra tillgängliga mekanismer för att se till att ansvar utkrävs för de grymheter som begås i Eritrea", anser kommissionens ordförande Mike Smith i ett uttalande.
Presidentkrets
Kommissionen har en hemlig lista över misstänkta förbrytare, som kan göras tillgänglig för internationella brottsutredare. I rapporten pekas inga namngivna personer ut men där noteras att all makt utgår från president Isaias Afwerki och hans närmaste. "Särskilda individer, däribland företrädare på högsta nivå för staten och det styrande partiet - Folkfronten för demokrati och rättvisa (PFDJ) - och ledande militära befäl bär ansvar för brott mot mänskligheten och andra grova människorättskränkningar".
FN:s säkerhetsråd uppmanas att hänvisa brotten till ICC:s åklagare och införa sanktioner mot enskilda eritreanska företrädare. FN:s medlemmar bör i sin tur gripa dem om de reser utomlands. Afrikanska unionen uppmanas att instifta en särskild Eritrea-tribunal.
Eritreaner flyr
Särskilt utpekas det så kallade Nationella säkerhetskansliet, som rapporterar till presidenten, för de flesta fall av godtyckliga fängslanden, försvinnanden och tortyr i fängelser och arrester. Ett i Sverige känt fall rör svensk-eritreanen Dawit Isaak, fängslad utan rättegång sedan 2001.
Militära ledare beskylls i sin tur för omänskliga förhållanden inom militär- eller samhällstjänst, som är på obestämd tid och därför likställs med förslavning av kommissionen. Att slippa sådan tjänstgöring är ett av de vanligaste skälen till att eritreaner flyr sitt hemland. Enligt EU-statistik sökte 47 000 eritreaner asyl i Europa 2015, en fyrdubbling på tre år.
Rapporten är FN-kommissionens andra. Den har fått hård kritik av, och många brev från, regimsympatisörer. Kommissionen konstaterar att protesterna varit noggrant samordnade och i vissa fall påtvingade av Eritreas regering.