Halvvägs väljarna underkänner Löfvens insats - Vilka besked om framtiden gav regeringen Löfven hösten 2014, hur har det gått - och hur tycker väljarna att Löfven skött sig? SvD:s reportrar tittar närmare på sju av de politikområden som väljarna själva listar som viktigast.
S-ledaren Stefan Löfven hoppar av bussen under turnén mot Gävle en dag i slutet av augusti 2014. Några dagar tidigare har statsminister Fredrik Reinfeldt (M) hållit sitt tal om "öppna hjärtan". Löfven säger till Gävleborna som samlats på torget att han vägrar att ställa välfärd mot flyktingar. Och han vägrar att tala om volymer.
- Det går inte säga att vi klarar si och så mycket. Vad vi säger är att det går att hantera. Vi har en statsbudget på 1000 miljarder kronor, det är klart att det finns medel att hjälpa, säger han.
När Stefan Löfven - nu som statsminister - en dryg månad senare läser upp regeringsförklaringen talar han om att "Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck" och att "överenskommelsen om migrationspolitiken ligger fast".
Han säger även att idén att bedriva en integrationspolitik som är skild från jobb- och utbildningspolitik är "föråldrad". Integrationsministern avskaffas.
Ett år senare, i november 2015, står Löfven tillsammans med MP-språkröret Åsa Romson och presenterar kraftiga begränsningar i svensk migrationspolitik. Rösten spricker för Åsa Romson.
Läget då:
Under 2015 sökte 163 000 människor asyl i Sverige, varav drygt 35 000 var ensamkommande barn. Efter regeringens skärpta migrationspolitik väntas runt 35 000 asylsökande komma under 2016.
Med det har fokus hamnat på två frågor: integration av de tiotusentals som får stanna och avvisningar av de som kommer att få avslag. Frågor i kölvattnet av detta, exempelvis de som rör uppdelade badtider och idrottslektioner på grund av religion, är omdiskuterade och tvingar även regeringen att ta ställning.
Vad regeringen har gjort:
I våras klubbades beslutet om tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad rätt till anhöriginvandring. Förra hösten infördes tillfälliga gränskontroller samt id-kontroller för resande till Sverige över bland annat Öresundsbron. Antalet migranter minskade kraftigt.
Regeringen har samtidigt infört ett tiotal snabbspår för nyanlända in till arbetslivet, gett kommuner mer pengar för mottagandet samt lagstiftat om att alla kommuner måste ta emot nyanlända.
Regeringen har även satsat på en utbyggnad av förvarsplatser för att människor inte ska gå under jorden och satsar resurser på ökat återvändande.
Läget nu:
Finansminister Magdalena Andersson (S) sa på sin pressträff ute på Harpsund nyligen att fokus för höstbudgeten ligger på jobb, flyktingmottagande och integration. Samtidigt är frågan om otrygghet i förorter i fokus och arbetslösheten går inte ned för människor med utomeuropeisk bakgrund på ett sätt som regeringen skulle vilja, vilket oppositionen inte är sen att kritisera.
Ökningen av avvisningar går långsamt och regeringen kritiseras av oppositionen. Gruppen papperslösa väntas öka kraftigt.
Så här blev medelbetyget för frågan: 1,9 (av 4)
De 1000 tillfrågade i Sifos undersökning kunde sätta betyg på en fyrgradig skala.
4 motsvarar mycket bra, 3 ganska bra, 2 ganska dåligt, 1 mycket dåligt.
I januari 2016, avslöjas att polisen inte berättat om sexuella övergrepp mot unga tjejer på festivalen We are Sthlm. Frågan har fortsatt att vara brännande och är bara en av flera heta frågor om lag och rätt som regeringen fått på sitt bord.
En annan är bilbränderna. Även om antalet bränder verkar ha minskat i exempelvis Stockholm och Malmö sett till en längre period så har frågan dominerat en stor del av mandatperioden. Det har handlat om krav på skydd för blåljuspersonal och SD har till och med krävt undantagstillstånd i förorter.
- Samhället kommer inte att lägga fingrarna emellan, sa en pressad justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) vid en pressträff i augusti där han lovade nya åtgärder mot bränderna.
Natten till måndagen den 22 augusti dör en åttaårig pojke när en granat slängs in genom fönstret. Dådet tros vara en del i ett eskalerande gängkrig och har satt fokus på den organiserade brottsligheten i ett stort antal utanförskapsområden. Rekordmånga har skadats i skottlossningar.
- Jag tror att man ska fortsätta på den positivt inslagna vägen där man kunnat knyta gärningsmän även från den grova, organiserade brottsligheten till de här brottstyperna, har inrikesminister Anders Ygeman sagt.
Men den kampen sätter även strålkastarljuset på krisen inom polisen som dominerat regeringens första halvtid. Rikspolischefen vill ha fler poliser, liksom den borgerliga oppositionen. Ilskna brev från avhoppade poliser avlöser varandra. Statsminister Stefan Löfven vill dock inte tala om en allmän kris:
- Att plötsligt bara skrika att det är kris i hela polisorganisationen, det tycker jag är att gå för långt, säger han till TT.
Sexuella övergrepp har alltid funnits och lär inte försvinna i närtid, och den organiserade brottsligheten blir nog också kvar till 2018. När det gäller att få ett slut på bilbränderna menar Per-Olof Hallin, professor emeritus vid Malmö högskola, som samarbetar med polisen om analyser av utsatta områden, att det kommer att ta lång tid på grund av en segregation som växt sedan 90-talet.
-Vi talar om en lång tidsperiod mellan 10 och 20 år, säger han till TT.
Vad regeringen gjort:
Regeringen har tillsatt en snabbutredning för att snabbare kunna fälla dem som bränner bilar. Det kan handla om att inrätta jourdomstolar exempelvis. Fler synliga poliser har utlovats. Man har lagstiftat om missbruk av pass, ändrat vapenlagen,
Lagstiftningen har skärpts för att komma åt försök, förberedelse och stämpling till allvarliga brott som är vanliga inom den organiserade brottsligheten. Gängsymboler har förbjudits i domstolarna.
Ökad trygghet är ett av regeringens prioriterade områden inför höstbudgeten och Löfven har lovat mer pengar.
Så här blev medelbetyget för frågan: 2,1 (av 4)
Tältande studenter, flyktingar i moduler och fattigpensionärer på vandrarhem. Läget var förstås svårt även inför valet 2014 då Miljöpartiet ville lagstifta om allas rätt till bostad och Socialdemokraterna lovade "minst 250 000 nya bostäder till 2020".
Sedan 90-talskrisen då tidigare stöd och räntesubventioner blev för dyra, är byggandet "marknadsdrivet" - i Sverige byggs alltså främst bostadsrätter och villor som de mest behövande inte har råd att efterfråga. Samtidigt är hyresmarknaden låst. Året efter valet sprängde Stockholms bostadskö gränsen 500 000 köande.
Vad regeringen har gjort:
Regeringen kan sola sig i 34 000 påbörjade bostäder första halvåret 2016, men det beror främst på god konjunktur. Byggandet är fortsatt marknadsdrivet. Ett undantag är att bosättningslagen tvingar kommunerna att ordna till exempel modulhus. Budgetens extra bostadsmiljarder är i sammanhanget småpotatis: Ett par byggstöd är på gång, dels för små, energieffektiva hyresrätter villkorade av måttlig hyra, dels byggbonus för kommuner med nyanlända.
Läget nu:
Enligt Boverket behövs i snitt 88 000 nya bostäder årligen, eller 440 000 nya bostäder till 2020 eftersom folkökningen är så stor och bristen ackumulerad. Nye bostadsministern Peter Eriksson menar att lösningen måste sökas i befintligt bestånd, till exempel genom att villaägare bygger om och hyr ut. Flyttkedjorna oljas något när man lättar på uppskovstaket för reavinstskatt men effekten begränsas eftersom uppskovsavgift årligen tas ut.
Mindre än ett år före valet 2014 kom Pisachocken. Svenska elever hade tappat stort och hamnat under snittet i OECD. Samtidigt råder lärarbrist, nära 90 000 heltidslärartjänster måste tillsättas till 2019, enligt utbildningsdepartementet. För att nå upp till det behovet borde 8000 fler lärare examineras varje år jämfört med idag, enligt
Universitetskanslersämbetet som också har räknat ut att var fjärde lärarstu