Här väntar 52 personer på att förpassas ur Sverige - I höst kan tiotusentals asylsökande komma att avvisas från Sverige sedan de nekats asyl. Många av de avvisade kommer att sättas på plan till Balkan, Nordafrika och olika destinationer i EU-länder.
Det är också människor från dessa tre regioner som i första hand förs till Migrationsverkets förvar.
- Det är därifrån som våra förvarstagna främst kommit. Vi har många Dublinärenden med avvisningar inom EU. Men på senare tid har vi haft folk här även från Afghanistan, Vitryssland och Georgien, säger Anna Christeen.
Förvaren har hamnat i centrum av debatten sedan regeringen beordrat polisen och Migrationsverket att intensifiera sökandet efter personer som vistas illegalt i Sverige.
Den som fått avslag på sin asylansökan ska lämna Sverige. Det har blivit något av regeringens mantra i flyktingpolitiken.
Justitieminister Morgan Johansson (S) har aviserat lagändringar för att öka polisens möjligheter att upptäcka dem som vistas illegalt i Sverige. Arbetsplatsinspektioner ska göras där det kan finnas personer med oklara papper. Polisen ska få större befogenheter att beslagta pass och id-handlingar samt att ta fingeravtryck vid inre utlänningskontroller.
Det ska även bli lättare att spärra in personer som motsätter sig avvisning på förvar.
Men det finns en flaskhals i systemet. För att avvisningarna ska kunna göras effektivt måste Migrationsverket få fler förvarsplatser. Den som ska avvisas ska inte kunna gömma sig när det blir dags att sätta sig på ett flyg till hemlandet.
När regeringen gav Migrationsverket i uppdrag att ta fram etthundra tillfälliga förvarsplatser från den 1 oktober blev Anna Christeen, sektionschef på Migrationsverket, en nyckelperson.
Det är hon som är projektledare för att bygga om Kirsebergsanstalten i Malmö till förvar för hundra intagna.
Det är hon som är chef vid Skånes enda fungerande flyktingförvar i Åstorp, en anläggning med femtio ordinarie platser.
- Vi kan bara gissa och sia om vad som händer framöver. Polisen säger att de ska gripa fler personer och ta fler i förvar inför avvisningen. Vi tror på en uppgång nu efter semestrarna. Vi jobbar intensivt med att hitta tillfälliga förvarsplatser, säger Anna Christeen.
Planerna på att omvandla Kirsebergsanstalten till förvar har hittills misslyckats. Det finns farhågor om att en omfattande asbestsanering kan bli orimligt kostsam. Först den 30 november kommer ett säkert besked om huruvida ombyggnaden blir av.
Tills vidare tvingas Anna Christeen öka trängseln på flyktingförvaret i Åstorp. Nu i helgen förvandlas femtio platser till 66 genom en enkel ommöblering. Sexton nya sängar flyttas in i sexton befintliga tvåbäddsrum.
- På längre sikt kan vi bygga ut lokalerna här i Åstorp med 25-50 nya platser. Det projekterar vi för. På samma sätt planerar man för en utbyggnad av förvarslokalerna i Märsta. Det finns också planer på ett nytt förvar i Norrland. Men det är längre ledtider på sådana utökningar, säger Anna Christeen.
Anna Christeen arbetar också för att skapa en snabbare ruljangs i verksamheten. De personer som vistas på förvar har i genomsnitt varit inlåsta i 21 dagar innan de flygs ut ur landet. Om ambitionen att utöka antalet avvisningar ska hålla måste genomsnittstiderna minska.
- Om vi håller sittiderna nere får vi bättre kapacitet. Det ligger i allas intresse. Det finns inget självändamål i att hålla folk inlåsta under långa tider, säger Anna Christeen.
Vi talas vid i enhetschefens kontor, som är inrett på 80-talsvis med möbler i bokträ och väggar i gult. Vi tillåts inte komma in för att se hur de intagna lever sina liv. Anna Christeen hänvisar oss i stället till några pressbilder på Migrationsverkets hemsida där man kan se att de boende har tillgång till ett stort öde dagrum med några matsalsgrupper utplacerade på en stor grön golvyta. På väggarna har siluetter av flygande fåglar monterats på kala vita väggar.
Anna Christeen berättar att det förekommit två rymningar och flera incidenter.
- Det handlar framför allt om hot och våld mellan förvarstagna. Vi ser också mycket av självskadebeteende. Folk här mår dåligt. Vi är medvetna om problemen. Därför försöker vi ordna organiserad sysselsättning för att undvika tristess. Vi har kurser i engelska, svenska, gitarrspel och bakning, säger Anna Christeen.
Från sektionschefens rum skymtar vi en man nere i en av förvarets rastgårdar. Samtidigt som han röker talar han på sin mobiltelefon. Det tycks vara ett engagerande samtal med tanke på hur han gestikulerar med händerna.
- Det här är inget fängelse, upprepar Anna Christeen.
- Vi har ett skal, men innanför skalet rör du dig fritt. Det är tillåtet att ta emot besök. Det är tillåtet att tala i mobiltelefon med folk utanför förvaret. Men vi tilåter inte mobilkameror. Därför har vi enklare lånetelefoner som alla förvarstagna får använda, säger Anna Christeen.
Samtidigt som trängseln ökar bland de boende ökar den också i personalrummen. Anna Christeen har i dagsläget 80 anställda på förvaret i Åstorp. Migrationsverket räknar med att personalbemanningen på förvaren runt om i landet ska öka med uppemot 10 procent.
Fotnot: De kursiva citaten är skrivna av Ali, en ung asylsökande som vistades i Åstorp i vintras. Han gick då en skrivkurs och fick sin text publicerad i boken "Flyktingfängelser, en antologi om Migrationsverkets förvar" (Verbal förlag)
Det finns 257 ordinarie förvarsplatser på fem orter i Sverige: Åstorp, Göteborg, Flen, Märsta och Gävle. Därutöver skapas 100 beredskapsplatser genom förtätning vid alla förvaren från den 1 oktober.
På förvaren blandas asylsökande med kriminella personer som ska avvisas efter avtjänat straff.
Beslut om att ta någon i förvar fattas av Migrationsverket, polisen eller domstol. Förvar är till för att en avvisningshotad person inte avviker innan avvisningen verkställs.
Förvar kan även användas om det behövs för att utreda en persons identitet eller rätt att vistas i landet.
Källa: Migrationsverket