Hemlösa barnens röster tappas bort

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Hemlösa barnens röster tappas bort - Kackerlackor i köket och smutsiga madrasser - så kan vardagsmiljön se ut för hemlösa barn i Sverige.

För att få inblick utrustade Malmöforskare barnen med kameror.

När socialtjänsten ska ordna tak över huvudet tappas barnperspektivet bort, visar forskarna.

- Man måste träffa barnen. Träffar man inte barnen så vet man inte hur deras liv ser ut, säger Annelie Björkhagen Turesson, doktor i socialt arbete vid Malmö universitet.

2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och Malmöforskarna bakom rapporten "Hemlösa barns vardagsliv i Malmö" anser att det krävs stora förändringar för att svensk socialtjänst ska kunna leva upp till den. Barnkonventionen måste lyftas från pappret och bli någonting som barnen har konkret nytta och glädje av på riktigt, menar de.

I rapporten intervjuas både hemlösa barn och deras föräldrar. Svårigheten med att göra läxor i en trång bostad utan internet är ett återkommande tema, liksom föräldrarnas oro för barnen.

"Jag har inte internet, jag har inte mobil, jag har inte busskort, jag har ingenting. Jag svär, det är jättetråkigt", säger en flicka.

En annan flicka, i samma familj, berättar att hon aldrig har varit på bio, förutom en gång när hon var liten. Barnen berättar att de skäms för att de inte har pengar på samma sätt som kompisarna.

"Alltså mina kompisar de har hela tiden pengar, de köper efter skolan, men jag har inte pengar, jag köper inte heller efter skolan, jag går hem".

En granskning av socialtjänstens akter för 270 hemlösa familjer i Malmö visade att barnen bara i två av fallen hade fått komma till tals eller blivit informerade.

Däremot fanns det i akterna gott om formuleringar som den här: "Barnets bästa har varit vägledande under utredningens gång, så långt detta har varit möjligt".

Barnperspektivet ska alltid finnas med när socialtjänsten fattar beslut, men i praktiken blir det ofta bara i form av tomma fraser i socialtjänstens dokument, enligt Annelie Björkhagen Turesson.

- Man skriver standardiserade uttryck om barnperspektivet som inte alls har någon bäring i verkligheten.

När barnen tar egna bilder visar många av dem livets glädjeämnen - som festliga familjemåltider, lekrummet i källaren som Rädda barnen inrett och Malmös många lekplatser och temaparker. Bilderna visar vad viktigt det är med gratisaktiviteter i staden där alla barn är välkomna, tycker Annelie Björkhagen Turesson. Många av barnens bilder är också tagna på böcker och bibliotek.

- På boendena finns oftast inte internet, men det erbjuder biblioteken. Här kan de bli en del av samhället, de kan hänga där, vara där efter skolan och göra läxor, säger hon.

Under arbetet med rapporten har hon många gånger slagits av tanken på hur små, enkla förändringar på boenden för hemlösa skulle kunna göra tillvaron där bättre. Hon har sett nerklottrade trapphus, smutsiga madrasser och hört barn berätta om hur ohyra håller dem vakna på natten.

- Det är ovärdigt att se sin mamma ligga i en säng där det kryper ohyra. Det blir det här fattiga, en känsla av att man inte är värd mer, säger Annelie Turesson Björkhagen.

Den tappade framtidstron hos de äldre barnen var mest smärtsamt att se, tycker hon.

- De vi träffade hade alltid tak över huvudet, men det var ändå så att många tappade framtidstron och livsgnistan. Barn är en extremt sårbar grupp och behöver goda uppväxtvillkor varje dag.

Varför inte ta ännu bättre vara på de ideella krafter som faktiskt finns och vill hjälpa till? undrar hon. Och varför inte i större utsträckning utnyttja möjligheten att ge barnen det där lilla extra i form av till exempel ett busskort? Socialtjänsten har möjlighet att besluta om det som kallas kompensatoriska åtgärder, konstaterar hon, men det förutsätter att man pratar med barnen och förstår vad som är viktigt för dem.

- Folk förstår att man som socialarbetare inte kan förändra världen, men man kan visa engagemang, säger Annelie Björkhagen Turesson.

Grundprinciperna i barnkonventionen är att:

• alla barn har lika värde och rättigheter, ingen får diskrimineras.

• i alla åtgärder som rör barn ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

• varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

• rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade.

Konventionen om barnets rättigheter antogs enhälligt av FN:s generalförsamling 1989 och Sverige var ett av de första länderna att ratificera konventionen.

Nästa år förs barnkonventionen in i svensk lag. Likadant har tidigare 94 länder gjort.

Barnkonventionen gäller alla barn under 18 år i Sverige, oavsett om de är medborgare, asylsökande, har tillfälligt uppehållstillstånd, är EU-medborgare eller vistas i Sverige utan tillstånd.

Barnkonventionsutredningen undersöker hur svensk lag och praxis överensstämmer med barnkonventionen. I november 2020 ska utredningen redovisa sin syn på om det behövs lagändringar för en bättre överensstämmelse.

Källa: Barnombudsmannen

VD, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-12-30 09:13

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Folkmordet i rwanda
  2. Ensamkommande gymnasiestudier
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Ulf kristersson stärk gränsen
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+