I Danmark har de en modell - "Sweden". "No Denmark". Så stod det på skyltarna sensommaren 2015 när migranter tågade i långa led mot Sverige. Årsbokslutet blev 20000 asylsökande i Danmark jämfört med Sveriges 163000. Fler hade gjort klokt i att stanna före Öresundsbron, för medan Sverige famlar efter fungerande integrationslösningar har danskarna kommit åtminstone en bit på vägen.
Bland nyanlända i Danmark som befinner sig i etableringsfasen är andelen med arbetsplatspraktik tre gånger så stor som för ett par år sedan, och det trots förra årets tillströmning. Det här är resultatet av en överenskommelse mellan stat, fack och arbetsgivare.
Enligt överenskommelsen betalar inte arbetsgivaren någon ersättning. Lönen utgörs istället av den statliga ersättningen till nyanlända. Det kan naturligtvis sticka i ögonen att arbetsgivare får skattefinansierad tillgång till arbetskraft, men då ska man komma ihåg att inskolning av nya medarbetare kostar, särskilt om medarbetaren vare sig är utbildad för yrket eller pratar danska.
På en arbetsplats får praktikanterna möjligheter att bekanta sig med språket och sedvänjorna. Enbart skolundervisning kan inte ersätta de erfarenheter du får när du omges av den kultur som du ska integreras i.
I Sverige förlitar sig regeringen på att statliga myndigheter ska ta emot nyanlända. Risken med den sortens framkommenderade åtgärder är att de inte blir annat än tillfällig sysselsättning. Ska praktik leda någonvart måste arbetet vara sådant som verkligen efterfrågas.
Om vårt eget integrationsarbete forsätter att stå och stampa får vi snart överlåta en av de klassiska svenska fraserna till danskarna: "In Denmark, we have a model. " Som till skillnad från den svenska faktiskt gör nytta.