Idrottsplatserna säger något om vår historia - Idrottsplatsen i våra hjärtan är en nyutkommen bok där närmare 300 svenska idrottsplatser skildras i ord och bild. En härlig nostalgikick men också en påminnelse om hur viktig idrottsplatsen är som förenande samlingsplats än i dag.
En idrottsplats säger mycket om orten där du befinner dig. Berättar historien om byn, samhället eller staden. Bara genom att besöka idrottsplatsen kan du så gott som alltid "känna av" om det är på en bruksort eller i en studentstad du befinner dig.
Jag är inte ensam om att älska känslan av att bila runt i Sverige, hitta skylten med "Idrottsplats" vid en vägkorsning, kolla in en match i de lägre divisionerna, ta en korv och kaffe i pausen, och bara insupa atmosfären. Det väcker många minnen: smak, dofter och ljud känns igen från när man själv spelade fotboll mot lokalkonkurrenten eller sprang varv efter varv på den svarta kolstybben.
Göran Willis, Ronald Åman och Mats Tallkvist har i boken Idrottsplatsen i våra hjärtan (Arx förlag) åkt land och rike runt och valt ut närmare 300 genuina idrottsplatser som bjuder på något extra. Varje plats berättar sin egen historia och delas in i tre olika grupper: En boll - en anmärkningsvärd idrottsplats i sin omgivning. Två bollar - utomordentlig historia värd en omväg. Tre bollar - exceptionell historia värd en egen resa.
Willis är framför allt känd från tv-serien K-märkt, Åman är före detta elitspelare i Örebro och Djurgården och var med i VM-truppen 1978, och Tallkvist startade 2008 en hemsida om idrottsplatsnostalgi.
Det är också trions olika bakgrunder, referenser och utgångspunkter som gör boken så levande. Som läsare får du ta del av udda händelser och anekdoter, berättade av vaktmästare, ledare eller andra eldsjälar. Och bilderna är ett kapitel i sig: slitna, vackra, bastanta träläktare från småorter i glesbygder, där klubbarna ofta harvar runt i gärdesgårdserien, men där de smaragdgröna planerna är så perfekt skötta att de ansvariga för Friends arena skulle gråta blod om de såg dem.
Alla har vi våra egna favoritidrottsplatser. Stockholms Stadion slår det mesta, men eftersom jag mer eller mindre är uppväxt på Ulfveskog i Södra Vi och Dalavallen i Djursdala ligger de mig varmast om hjärtat. Så ofta jag kan åker jag tillbaka dit, till norra Småland nära
Östgötagränsen, för att se om allt är sig likt från 1970-talet. Och jodå, de små tidstypiska entréhytterna står kvar, omklädningsrummen och kioskerna likaså, men nu är det sönerna och döttrarna (även en del barnbarn sägs det) till mina gamla lagkamrater som lever sitt idrottsliv här, medan föräldrarna står vid sidan av planen, ofta som ledare.
Här är idrottsplatsen den naturliga samlingsplatsen. Det behövs ingen fritidsgård. Och du behöver inte vara med i laget, det finns utrymme för alla.
En mil från det böljande landskapet i Djursdala ligger Vimmerby, Astrid Lindgrens värld. Härifrån kommer också landslagsstjärnan Kosovare Asllani som fick sin fotbollsfostran i Vimmerby IF.
Föreningen har flera gånger prisats för sitt arbete med integration. Många nyanlända bor i kommunen - för några år sedan kom ett hundratal ensamkommande flyktingbarn till den invandrartäta stadsdelen Bullerbyn - och Vimmerby IF arbetar väldigt aktivt för att få in dem i föreningslivet. Även funktionsnedsatta ges möjlighet att spela fotboll.
I veckan fick Vimmerby IF ett välkommet tillskott på en halv miljon kronor från Postkodlotteritets Idrottsstiftelse, som bevis för hur uppskattat föreningens sociala arbete är. Projektledaren David Lindgren hoppas att Kosovare Asllani kan knytas upp för ett framtida projekt, som draglok och inspiratör för att få flera nyanlända tjejer att börja spela fotboll. Och till skillnad mot i storstäderna, där det råder brist på idrottsplatser, finns det i norra Småland gott om fina planer att spela fotboll på. Asllani har såväl vindpinade Vimarvallen som Ceosvallens alla planer i sitt hjärta.
Paralympics - 6
Det utförs fantastiska prestationer i Paralympics. Endast ett fåtal får med sig medalj hem, men alla deltagare är guld värda. Bilderna på Ibrahim Hamadtou från Egypten, som spelade bordtennis med racket i munnen, glömmer jag aldrig.
Nytändningen - 5
OS-silvret var en härlig nytändning för damlandslaget i fotboll. På tisdag avslutas EM-kvalet borta mot Danmark, och det är härligt att höra Pia Sundhages vision om hur laget ska utvecklas än mer för att slåss om EM-guldet nästa år.
Kvinnosynen - 1
I samband med valet av ny Uefapresident framkom återigen vilken unken kvinnosyn vissa ledamöter har. När Evelina Christtillin valdes in i Fifas nya råd presenterades hos med orden "som vi alla vet är hon en väldigt vacker kvinna".