Ingen Salvini när EU pratar migration - Några framsteg? Nja.
EU-länderna fortsätter att skynda oerhört långsamt när det gäller att enas om framtida asyl- och migrationspolitik.
Vid dagens ministermöte i Luxemburg finns de tyngsta deltagarna inte ens på plats.
Varken Italiens Matteo Salvini eller Tysklands Horst Seehofer deltar när läget för de sju stora EU-förslagen på asyl- och migrationsområdet ska diskuteras ännu en gång.
- Nej, och det kan jag också tycka är lite märkligt. Italien är ju ett av de länder som i allra högsta utsträckning behöver EU:s gemensamma lösningar inom asylområdet, konstaterar Sveriges migrationsminister Heléne Fritzon (S) på väg in till mötet.
Å andra sidan är det ingen som förväntar sig några genombrott varken nu eller inom överskådlig framtid. Sprickan är fortsatt djup mellan främst länderna i väst och öst - som är för och emot tanken på att omfördela asylsökande mer jämnt över medlemsländerna vid ett krisläge liknande det som rådde under sommaren och hösten 2015.
- Samtidigt har vi ett väldigt tydligt uppdrag från stats- och regeringscheferna i EU om att vi snabbt ska komma till en gemensam lösning och det kommer jag att påminna om, säger Fritzon.
Ministrarnas oförmåga att komma till skott väcker samtidigt irritation i andra EU-instanser.
"Det är väldigt svårt att förstå att ministerrådet . . . inte har lyckats anta ett mandat. Vi förstår inte varför rådet inte kan använda sig av majoritetsomröstning, utan envisas med att försöka hitta fullständig enighet, vilket vi förstått är anledningen till dödläget", skriver de EU-parlamentsledamöter som på sin sida ansvarar för de just nu liggande förslagen i ett öppet brev till såväl EU:s nuvarande ordförandeland, Österrike, som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Heléne Fritzon hoppas ändå på framsteg under hösten.
- Min utgångspunkt är att den här frågan måste man ta på största allvar. Men det är klart att klockan tickar. Ska vi komma till en lösning nu så bedömer jag att det är innan årets slut som vi måste nå någon form av konsensus, säger migrationsministern i Luxemburg.
Desto snabbare tycks det i stället gå att samsas om andra förslag på området. Parallellt med migrationsdiskussionen ska justitieminister Morgan Johansson (S) och hans kollegor i dag tala om planerna på att kraftigt utöka EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex till 10 000 man redan inom några år.
- Vi välkomnar ju själva förslaget och upplägget, även om det finns många detaljer i det som måste diskuteras. Men ska man någon gång kunna återgå till Schengen och en fungerande inre marknad då måste ju gränsförvaltningen och de yttre gränserna fungera på ett bättre sätt och det är vad det här syftar till, säger Johansson på väg in till dagens möte.
En av knäckfrågorna handlar om huruvida Frontex-styrkan ska kunna sättas in i ett land, även om det landet inte vill ha någon hjälp. Få gillar den tanken - samtidigt som Morgan Johansson konstaterar att det i praktiken ändå kommer att bli obligatoriskt att ta emot en Frontex-insats, åtminstone om man vill fortsatt vara kvar i Schengen-samarbetet.
- Det finns ju konsekvenser om man säger nej. Om man inte sköter sin egen gräns och sedan säger nej till att ta emot hjälp så kommer andra länder att ifrågasätta om man ska vara med i Schengen över huvud taget, säger justitieministern i Luxemburg.
Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas sedan lång tid tillbaka av EU-länderna och EU-parlamentet:
Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).
Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.
Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.
Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.
Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.
Skapa en gemensam asylbyrå.
Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).
EU-parlamentet har enats om sin linje i samtliga förslag. EU-länderna har för sin del ännu inte ännu slagit fast någon gemensam syn kring flera av de mer laddade förslagen - exempelvis Dublin-regler och uppehållstillstånd.