Inifrån regeringskansliet så slår krisen Ändrar allt - Regeringskansliets tjänstemän jobbar dygnet runt för att hantera en global pandemi och en ekonomi i fritt fall. Nu går krisarbetet in i nästa fas när antalet intensivvårdsplatser på landets sjukhus snart inte räcker till alla svårt sjuka coronapatienter.
Många har inte haft en ledig dag på flera veckor. Vissa har jobbat över en månad i sträck, mer eller mindre dygnet runt, utan att knappt se sina familjer. För de politiska tjänstemännen i regeringskansliet har coronautbrottet inneburit en dubbel kris helt olik något man har varit med om tidigare.
Medan socialdepartementet kämpar mot en global pandemi som hotar att lamslå den svenska sjukvården gör finansdepartementet allt man kan för att rädda en ekonomi i fritt fall genom rekordstora krispaket.
I statsrådsberedningen tvingas man nu avgöra vilka varningssignaler det är man fruktar mest. Är det risken att dödstalen för coronaviruset stiger kraftigt om inte mer görs för att stoppa spridningen, som en analys från brittiska Imperial college nyligen visade? Eller är det faran som tunga ekonomer varnar för, att de drastiska åtgärderna för att stoppa smittspridningen kommer att leda till en ekonomisk recession värre än finanskrisen 2008 med massarbetslöshet och hela branscher som slås ut?
Ytterst är det statsminister Stefan Löfven (S) som är ansvarig för krishanteringen i regeringskansliet, men det dagliga arbetet leds av inrikesminister Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman.
Till sin hjälp har hon ett kansli för krishantering som arbetar 24 timmar om dygnet. Hon har även möjlighet att sammankalla Krishanteringsrådet, där centrala myndighetschefer ingår, samt Gruppen för strategisk samordning, som består av statssekreterare från de departement som berörs mest av krisen.
Denna grupp sammanträder enligt uppgift till SvD dagligen - även helgdagar - för att samordna coronaarbetet, som på många sätt kommer att avgöra regeringen Löfvens öde.
- Det här förändrar allt. Det här förändrar hela den här mandatperioden, precis som flyktingkrisen förändrade förra mandatperioden och precis som finanskrisen förändrade mandatperioden innan dess, säger en regeringskälla.
Regeringen fattade tidigt strategiskt beslut om att inte gå emot sina egna expertmyndigheter när det gäller medicinska bedömningar och så långt som möjligt försöka hålla alla samhällsfunktioner igång. Det har gjort att Sverige på flera punkter sticker ut jämfört med hur andra länder hanterar coronakrisen.
Medan de flesta har stängt ner skolor, restauranger och satt hela regioner i karantän har Sverige hittills hållit det mesta öppet bortsett från gymnasier och högskolor, och bara stoppat folksamlingar på 500 personer eller mer. Allt i linje med vad Folkhälsomyndigheten bedömer är effektiva åtgärder för att hantera smittspridningen.
Den svenska linjen har kritiserats hårt men än så länge har smittfallen hållits på en nivå som sjukvården klarar av, till skillnad mot hur läget är i Italien. Och det är det här som är den kritiska punkten just nu.
Två gånger per dag får socialdepartementet rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten för att i realtid kunna följa smittspridningen och hur det ser ut med vårdplatser.
I Sverige finns i vanliga fall bara 526 intensivvårdsplatser sammanlagt i hela landet och expertmyndigheterna räknar med att de snart kommer att ta slut på grund av svårt sjuka coronapatienter. Samtidigt som smittspridningen väntas slå hårt mot personalförsörjningen i vården.
I regeringskvarteren arbetas det nu febrilt för att köpa kapaciteten och få fram fler intensivvårdsplatser. Ett fältsjukhus på Stockholmsmässan i Älvsjö är nu på gång. Målet är en fördubbling av intensivvårdsplatser på kort sikt. Dessutom har ministrar de senaste dagarna ringt runt till europeiska kollegor för att få loss medicinsk skyddsutrustning som fastnat på grund av stängda gränser.
Närmast tittar regeringen på hur man ska kunna flytta personal, patienter och resurser mellan olika regioner och eventuellt införa skilda restriktioner i olika delar av landet, för att möta krisens nästa fas - där den svenska vården och samhället sätts under hård press.
- Hela regeringen arbetar med det här, allt annat arbete är pausat, säger en person nära statsministern.