Invandring viktig orsak till SDs tillväxt - I en ny studie kan jag visa att Sverigedemokraternas väljarstöd ökade mer i kommuner med högre andel nyanlända i befolkningen under perioden 2015-2017. Det skriver Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
En av de mest omdiskuterade frågorna i svensk politik är vad som drivit Sverigedemokraternas kraftiga ökning. Från att vara ett marginaliserat parti utanför riksdagen före 2010 är partiet i flertalet opinionsundersökningar, senast i SvD/Sifos oktobermätning, i dag hack i häl på Socialdemokraterna. Tidigare forskning har visat att arbetslöshet och ekonomisk ojämlikhet var viktigare förklaringar än invandring i valen 2006-2014. I en ny studie som publiceras den 6 november i tidskriften Ekonomisk Debatt visar jag att flyktingkrisen 2015 innebar en förändring av detta mönster.
I studien använder jag Migrationsverkets statistik över nyanlända invandrare med uppehållstillstånd som ankommit till landets 290 kommuner under åren 2015-2017, och jämför dessa siffror mot ökningen i SD:s väljarstöd i varje kommun. Resultaten visar att för varje ytterligare procentenhet nyanlända i en kommun, ökade Sverigedemokraternas väljarstöd med 1,9 procentenheter, ett statistiskt signifikant resultat. Hänsyn tas här till en rad andra kommunspecifika faktorer förutom invandring, såsom arbetslöshet, disponibel inkomst, skattetryck, brottslighet och nivån på SD-stödet i det förra valet. Samtliga dessa kommunspecifika variabler är uppmätta 2014, det vill säga året före flyktingkrisen.
Det bör förvisso noteras att 1 procentenhets ökning är förhållandevis mycket i sammanhanget; andelen nyanlända i kommunerna var i genomsnitt 2,2 procent under perioden, och två tredjedelar av alla kommuner låg mellan 1 och 3 procent. Men det är också stor skillnad mellan den kommun som tog emot flest nyanlända per capita, Högsby (11,8 procent), och kommunen med lägst andel, Tyresö (0,8 procent).
En annan fråga är hur kompositionen av invandrarna påverkar resultaten, i synnerhet med avseende på de många ensamkommande unga som kom till Sverige under 2015. Intressant nog visar resultaten från studien att andelen ensamkommande i kommunerna inte hade någon signifikant inverkan på ökningen i SD:s väljarstöd, vilket står i skarp kontrast mot flyktinginvandring i stort. Vid närmare analys framgår att resultatet beror på att invandring av ensamkommande har olika, och motriktade, effekter i olika kommuner. I kommuner med relativt många anmälda brott, liksom i kommuner där en hög andel av befolkningen har utländsk bakgrund, fick SD:s väljarstöd en extra skjuts uppåt av invandring av ensamkommande. Denna ökning var betydligt större än för asylinvandrare i allmänhet. I utflyttningskommuner, definierat som kommuner med fler inrikes utflyttade än inrikes inflyttade, ledde invandring av ensamkommande tvärtom till en signifikant nedgång för SD. Denna skillnad mellan olika typer av kommuner verkar alltså främst gälla ensamkommande och syns inte när man studerar flyktinginvandring i stort.
Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att väljare i utflyttningskommuner ser fler fördelar än nackdelar med invandring av unga ensamkommande. Bland dem som förespråkar en generös invandringspolitik framhävs ofta möjligheterna som kan uppstå när glesbygdskommuner får ett nytillskott av arbetskraft, och dessa potentiellt positiva effekter torde vara större när det gäller invandring av unga människor. Å andra sidan uppfattas invandrade unga män sannolikt som överrepresenterade när det gäller brottslighet, varför det inte är oväntat att invandring av ensamkommande ytterligare ökar SD:s väljarstöd i kommuner som redan före flyktingkrisen var överrepresenterade i brottsstatistiken.
En minst lika intressant fråga i sammanhanget är om något av de två största partierna missgynnats extra mycket av flyktingkrisen. Resultaten visar att det enbart var Socialdemokraternas väljarstöd som påverkades signifikant negativt av invandring. En högre andel nyanlända resulterade alltså i ett minskat stöd för S. Noterbart är även valresultatet i de fem kommuner som under perioden 2015-2017 tog emot högst andel nyanlända, nämligen Högsby, Lessebo, Hultsfred, Hylte och Östra Göinge. I samtliga dessa kommuner sjönk väljarstödet för Socialdemokraterna markant, medan stödet för SD ökade. Däremot hade invandring inte någon statistiskt säkerställd effekt på Moderaternas väljarstöd.
Ett annat resultat från studien som är värt att belysa är den starka kopplingen mellan historiskt stöd för invandringskritiska partier och nutida valresultat. I kommuner där Ny demokrati eller Sverigedemokraterna var representerade efter valet 1994 (det första valet efter flyktingvågen 1992), ökade Sverigedemokraternas stöd särskilt mycket mellan 2014 och 2018. I dessa kommuner gav samma ökning av andelen nyanlända cirka 25 procent högre SD-ökning än i kommuner som inte hade några invandringskritiska partier representerade i kommunfullmäktige efter 1992-vågen.
Dessa slutsatser kring de politiska effekterna av invandring sammanfaller delvis med en studie från Danmark som nyligen publicerats i ansedda Review of Economic Studies. Forskarna fann ett mycket starkt samband mellan flyktinginvandring och väljarstöd för högerpopulistiska partier, och en invandringsrelaterad nedgång för socialdemokratin. En viktig skillnad mellan Sverige och Danmark kan ändå skönjas: i Danmark har de traditionella högerpartierna lyckats kapa åt sig åtminstone delar av de väljare som lämnat socialdemokraterna på grund av invandringen. I Sverige fanns alltså inte motsvarande effekt, åtminstone inte under perioden mellan valen 2014 och 2018.
Efter att Kristdemokraterna nyligen inlett samtal med SD är det uppenbart att i synnerhet Moderaterna står inför ett vägval under de närmaste åren: ett närmande till SD ger en ökad trovärdighet för en stram invandrings- och integrationspolitik, och kan således underlätta för partiet att locka socialdemokrater som är missnöjda med den förda invandringspolitiken. Samtidigt riskerar en sådan manöver att stöta bort befintliga, liberala, storstadsväljare. Denna avvägning kan vara det som avgör valet 2022.
Adrian Mehic
doktorand i nationalekonomi, Lunds universitet