Jan Egeland om Syrienkriget Det är rena medeltiden - Ett litet positivt skimmer i det syriska infernot. Efter otaliga försök har FN lyckats komma in i alla 18 belägrade städer i Syrien.
- Det är mer än någon trodde var möjligt. Men belägringarna är den värsta av krigsförbrytelser. Rena medeltiden, säger Jan Egeland, som leder FN:s hjälpinsatser i Syrien, i en exklusiv SvD-intervju.
GENÈVE Nära 40 lastbilar fullastade med mat och mediciner rullade häromdagen in i de två syriska städerna Zamalka och Irbin som belägras av regimen. Över 20 000 människor som inte fått förnödenheter sedan 2012 jublade.
De var de två sista städerna att nås sedan FN började få fram konvojerna i början av året. Mer än en halv miljon människor bor i 18 belägrade städer i Syrien. Nästan alla belägras av regimen. Jan Egeland, ordförande för FN:s humanitära arbetsgrupp, är nöjd men känner också oro.
- Det är stort att vi kommit in i alla belägrade städer i Syrien. Under hela 2015 kom vi bara in i två av 18 belägrade områden. Nu har vi nått alla. Det är mer än någon trodde var möjligt, säger Jan Egeland till SvD.
Konvojen som gick in i Zamalka och Irbin hade bara humanitär hjälp som räcker i en månad.
- Mycket beror på hur kriget utvecklas. Läget är mycket sårbart. Vi kan halka tillbaka till samma situation som 2015 på ett ögonblick, och i städer som Madaya kan svälten komma tillbaka. Sisyfos hade ett lätt jobb jämfört med vårt att försöka få in förnödenheter varje månad till belägrade platser i ett krig som rasat i flera år.
Men lika lite som det finns militära lösningar på kriget i Syrien finns humanitära utvägar, poängterar Jan Egeland.
- Det finns egentligen inga humanitära lösningar på humanitära problem. Det är politiska och diplomatiska lösningar som gäller.
Men utsikterna till nya fredssamtal är minimala. Tre sega förhandlingsrundor har hittills hållits i Genève under ledning av FN-sändebudet Staffan de Mistura. Den senaste avslutades i april, och augusti har satts som informell tidsgräns för att tråckla ihop ett löst politiskt avtal.
Därefter tar det amerikanska valet all kraft och plats, och dessutom är det dags att utse ny generalsekreterare för FN.
Men i sin rapport till FN:s säkerhetsråd förra veckan hördes inga hoppfulla toner. De Mistura konstaterar att det är oklart när samtal kan hållas igen. Ett annat orosmoln är att en nyckelperson i krishanteringen, FN:s humanitära koordinator i Syrien Jacoub El Hillo, lämnat sin post och flyttats till Liberia. Han blir svår att ersätta.
- Jag siktar fortfarande på juli, men inte till vilket pris som helst och inte utan garantier (på någon sorts framsteg). Man kan inte ha en konferens för konferensens skull, sa de Mistura.
Trögheten får nu flera civila grupper att hota att dra sig ur fredssamtalen. I ett brev till FNs generalskreterare Ban Ki-Moon skriver de att det tröttnat efter tre resultatlösa förhandlingsrundor.
- De har varken lett till fred eller skydd av det syriska folket. FN:s medlemmar måste göra mer för att stoppa våldet och göra hela Syrien till en "bombfri zon", skriver de.
Fast en blick mot slagfältet säger allt. Vapenstilleståndet som förhandlades fram av Ryssland och USA för två månader sedan har kollapsat, och fullt krig rasar åter på flera håll. Hur man i detta läge ska kunna hålla samtal mellan syriska regimen och oppositionen är obegripligt.
Dessutom står parterna fortfarande och stampar på samma fläck om president Bashir al-Assad. Han stöttas av Ryssland och Irak medan västländernas och Gulfländerna vill ha bort honom. Här är läget tvärlåst och nyckeln verkas ha kastats.
Ryssarna är visserligen villiga att släppa Assad - men först när det finns en ny ledare som kan bevara Syriens regering, enligt Reuters. Det kan ta åratal. Denna hårdnackade inställning bådar inte gott för nya samtal.
Man får nog räkna med att augusti-gränsen missas. Ännu en blodig sommar kan vänta i Syrien, med enda ljuspunkt att viss humanitär hjälp just nu når fram och hindrar människor från att svälta ihjäl de närmaste veckorna.
Kriget i Syrien är nu inne på sitt sjätte år. Det har lett till att en kvarts miljon människor dödats och nästan tolv miljoner drivits på flykt. Drygt 13 miljoner människor är idag i behov av humanitär hjälp i Syrien. Fem miljoner av dem lever i områden som är svåra att nå och runt 500 000 i belägrade städer.
Syriens konflikt har lett till världens största flyktingkris och är dagens största humanitära kris. FN och Internationella stödgruppen för Syrien (ISSG) har två arbetsgrupper (taskforce) - en för vapenvila i Syrien och en för humanitär hjälp. Egeland leder den humanitära.
Kriget i Syrien har möjliggjort framväxandet av terrorgruppen Islamiska staten samt dragit in regionala parter, bland dem Saudiarabien, Iran, Turkiet och Gulfländerna. USA och Ryssland drev fram ett eldupphör i februari. Då kunde FN-sändebudet Staffan de Mistura hålla fredssamtal för första gången sedan kriget började.
Tanken med samtalen är att få till stånd en vapenvila, övergångsregering samt se till att nödlidande nås av humanitär hjälp. I överenskommelsen om eldupphör ingår inte terrorgrupperna Islamiska staten eller Nusrafronten.