Jättespricka i EU då drivs en fråga hårt

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Jättespricka i EU då drivs en fråga hårt - Sprickan kring migration mellan EU-länderna är minst lika bred som engelska kanalen är mellan Storbritannien och kontinenten. När EU-ländernas ledare träffas i Bryssel på torsdagen förväntas inga stora triumfer firas eller beslut fattas - vare sig om migration eller brexit.

BRYSSEL "Rapporten jag fick av Barnier, om hur förhandlingarna fortskrider (…) gav mig ingen anledning att känna mig optimistisk", sade EU-rådets ordförande Donald Tusk inför EU:s oktobermöte i Bryssel. Han talade då om de sega brexitsamtalen mellan EU:s förhandlare Michel Barnier och brittiska Theresa Mays regering i London.

En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Årets oktobertoppmöte hade sedan länge beskrivits som "det stora brexitmötet", även om vän av ordning skulle påpeka att få EU-toppmöten på senare tid inte handlat om brexit.

Trots mötet finns det - mindre än ett halvår före skilsmässodatumet 29 mars nästa år - inte ens några första utkast till avtal. Vare sig för britternas skilsmässa eller för vad Storbritannien och EU ska har för slags förhållande i framtiden.

EU:s oktobermötet kan i allmänhet bli en ganska glåmig historia - i bjärt kontrast till den tropiskt varma oktobersol som just nu dränker EU-huvudstaden.

De 28 ledarna ska på torsdagen återigen diskutera migrationsfrågan. Sprickan är fortsatt djup mellan de länder som vill att man solidariskt och på automatik delar upp asylsökande mellan sig i unionen; länder som Sverige, Frankrike, Tyskland, Italien och andra som anser att de bär ett oproportionerligt stort ansvar för de skyddssökande, och de länder som antingen vägrar att ta in invandrare helt och hållet, som Ungern och Polen, eller åtminstone inte vill göra det på diktat från Bryssel.

Österrike, det land som just nu håller i EU:s ordförandeklubba och då ansvarar för att sondera sinnesstämningen bland EU-länderna och försöka få upp nya förslag på bordet, är ett av de länder som hårdast vill driva en migrationspolitik som går ut på att man stänger gränserna helt för invandring till EU, snarare än diskuterar fördelning av de kommande.

Premiärministern Sebastian Kurz och hans regering förväntas på torsdagen driva på hårt för att ledarna ska komma överens om en på pappret mindre kontroversiell fråga: att kraftigt utöka EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex till 10 000 man redan inom några år.

Tanken är att en sådan "stående styrka" av gränspoliser ska vara redo att sändas ut till EU:s yttre gränser vid behov, som när en viss gräns plötsligt nås av ovanligt många migranter på kort tid.

Men två länder, Polen och Tjeckien har redan sagt skarpt ifrån:

"Vi oroar för att mer EU-pengar till Frontex innebär mindre pengar till strukturfonder (regionalstöd, red. anm), mindre pengar för vägar och järnvägsutveckling, sade Polens premiärminister Mateusz Moraiwecki nyligen.

Italien, Spanien och Grekland är också mycket tveksamma till att göra ge Frontex mandat att sändas ut till EU:s yttre gränser: de ser en risk för att de själva ska påtvingas gränspoliser från andra länder, mot deras vilja, om EU-apparaten bedömer att de inte klarar av att hantera tillströmningar av migranter till deras gränser.
Frontex-diskussionen riskerar att mynna ut i en sedvanlig EU-träta om varje lands suveränitet.

Källa - 2018-10-18 06:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+