Klassrum en bristvara - Behöriga lärare och klassrum för nyanlända skolelever är en stor bristvara i svenska kommuner just nu.
På Dammfriskolan gick det att snabbt bygga om lokaler - men behoven i Malmö är enorma.
Klassrummen står klara. Nästa vecka kommer ny personal, och därefter börjar en första grupp elever. Upp till 60 ungdomar kan Dammfriskolan ta emot.
I vårbudgeten avsätts 100 miljoner till kommunerna specifikt för att finansiera fler skollokaler. Men i Malmö, och många andra kommuner, är det en droppe i havet.
Mottagningsskolan Mosaik, där alla nyanlända flyktingbarn skrivs in och högstadieeleverna får gå i föreberedelseklass, är sedan länge överfull.
På Dammfriskolan fanns tomma lokaler, och som första skola i Malmö tar man nu emot så kallade centrala förberedelseklasser där varje elev går i tre månader.
- Dammfri hade tidigare 800 elever, men de senaste åren har vi bara haft 500. Barnkullarna har varit mindre, och elever från vissa upptagningsområden som Ribersborg och Lorensborg har gått till andra skolor, förklarar Malin Olsson.
Ansökningstiden för fast personal till de nya klasserna går ut på fredag. Men det har varit lätt att få tag på tio lärare och assistenter som behövs omedelbart.
-En pensionerad rektor hörde av sig direkt och ville hjälpa till. Det som är svårt på längre sikt är att få tag på behöriga lärare, särskilt som vi gärna vill ha personal som kan arabiska, dari och gärna somaliska.
Skolan får skolpeng för alla elever, och den är högre för flyktingeleverna som har behov av språkhjälp, skolhälsovård och kuratorshjälp.
För många kommuner i landet ökar kostnaden för grundskolorna kraftigt de närmaste åren. Malmö hade förra året 1 250 nyinskrivna flyktingbarn, utöver elevökningen som beror på större barnkullar och att barnfamiljer stannar i staden.
Investeringsbehovet i nya skolor beräknas ligga på flera miljarder kronor.
- De 100 miljoner som avsätts i vårbudgeten för nya skollokaler är välkomna, men det motsvarar ju inte de verkliga behoven, säger Malmös grundskolechef Anders Malmquist.
-Vår mottagningskola Mosaik är helt full, och temporärt kan vi förtäta och utnyttja befintliga lokaler i skolorna. Men vi slår i taket snart, det är väldigt akut med nya lokaler.
-Bekymret är att med de kommunala processer som finns tar det tre-fyra år att få fram en ny skola, säger Anders Malmquist.
I vårbudgeten sätter han mest hopp till Malmös andel av den "välfärdssatsning" på tio miljarder, som regeringen aviserar från och med 2017.
-För kommunerna är ju grundskolan den största utmaningen, eftersom alla skolbarn behöver en plats genast. De kan inte vänta.