Kommunerna kan få mer pengar i vår - Partierna tävlar om att kräva mer pengar till kommunerna från staten, gärna redan i vårändringsbudgeten i april.
- Jag säger absolut inte nej till mer pengar till kommunerna, säger civilminister Lena Micko (S).
- Utöver det som i dag ligger över perioden har vi sagt att vi ska förstärka ytterligare, säger Micko, regeringens färskaste statsråd, i en intervju med TT.
Men finansminister Magdalena Andersson (S) får bestämma tidpunkt.
I likhet med finansministern vill hon inte tala antal kronor, bara att regeringen kommer att skjuta till mer i statsbidrag under de kommande åren än det som redan har aviserats om fem miljarder i årlig nivåhöjning.
Hur mycket och när hänger bland annat på om arbetslösheten går upp och kommunernas kostnader för försörjningsstöd.
- Det kommer att hänga på hur utvecklingen ser ut, säger civilministern.
Lena Micko är socialdemokratisk tungviktare och sitter i partiets verkställande utskott. Hon har lång kommunpolitisk erfarenhet från Linköping och har varit ordförande för kommuners gemensamma organ, numera SKR. Hon har skällt på regeringar och klagat över att staten har vältrat över uppgifter och kostnader på kommuner, om det så har varit ansvar för ensamkommande, flyktingmottagande eller assistanskostnader.
- Visst är det så att staten inte fullt ut har finansierat varje fråga, säger Micko.
Staten har bland annat använt sig av riktade och tillfälliga statsbidrag för att kommunerna ska kunna anställa fler i någon sektor eller något yrke.
- Det stora problemet har varit att pengarna tagit slut fastän åtagandet har fortsatt, säger Micko.
Sedan tre månader är det hon, i rollen som minister med ansvar för kommunerna, som ska svara för regeringen när kommunernas företrädare ligger på.
Både opposition och regeringspartier talar om kris i kommunerna. Och regeringen kritiseras för att inte ge kommunerna statsbidrag som matchar förväntningar den själv varit med och byggt upp.
En bit in på det nya året har hon bjudit in 26 kommuner till ett möte efter uppgifter om att storstadskommuner påstås dumpa nyanlända och socialt utsatta personer hos dem och andra kommuner.
Ett annat möte rör kommuner som har det extra tufft ekonomiskt.
En del kommuner är inbjudna till båda.
- Jag ser att vi behöver uppmärksamma kommuner där befolkningen minskar, folk flyttar ut och få barn föds. De har det tufft, även jämfört med kommuner som har det svårt ekonomiskt men där många barn föds, säger civilministern.
Hon säger att allt inte går att lösa med kostnadsutjämning eller ökade statsbidrag. Det handlar också om vad kommunerna kan göra själva och om det går att samverka mer med organisationer och föreningar för att klara kommunala uppgifter. Den kraftiga befolkningstrenden med fler unga, fler äldre och en minskande andel däremellan som arbetar, ställer krav som inte går att lösa genom att arbeta mer effektivt eller hålla hårt i kommunens finanser.
- De kommuner som har det tuffast har redan använt det medel som går, att höja skatten, säger Lena Micko och medger att den kommunala kostnadsutjämningen, som omfördelar pengar mellan kommunerna inte räcker trots att den utökas vid årsskiftet.
En översyn av skattesystemet måste omfatta de högst skiftande kommunalskatterna, anser hon.
- I januariavtalet finns det med en översyn av skatterna totalt sett. Då måste man ta med kommunsektorn också och se hur det slår och vilka konsekvenserna är. Jag tycker att det ska vara en del av helheten, säger civilministern.
64 år.
Tillträdde som civilminister i oktober 2019, när Ardalan Shekarabi bytte till att bli arbetsmarknadsminister.
Ansvarar för kommuner och regioner, den statliga förvaltningen, offentlig upphandling samt konsumentpolitik.
Var andre vice ordförande i Sveriges kommuner och regioner när hon blev minister, före det var hon ordförande 2015-2019.
Har växlat mellan att vara kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Linköping sedan slutet av 1990-talet fram till 2015.
Har suttit i Socialdemokraternas partistyrelse sedan 1993. 2011 blev hon ersättare och 2015 ledamot i partiets verkställande utskott.
Har studerat franska på Linköpings universitet.
Källa: CV, Regeringskansliet