Kritik mot regler för familjeåterförening - Nils Muiznieks, som efterträtt Thomas Hammarberg som kommissionär för mänskliga rättigheter vid Europarådet, har varit i Sverige fem dagar för att på plats undersöka hur den svenska asylmottagningen fungerar.
Han berömmer Sveriges insatser under flyktingkrisen med början 2015, då 163 000 asylsökande kom hit. Men han är också kritisk.
Han hoppas att den tillfälliga, skärpta asyllagen, som infördes 2016 och placerade Sverige på EU:s miniminivå, ska upphöra före slutdatumet 2019.
"Behovet att lämna nödläget och gå vidare är särskilt brådskande när det gäller de begränsningar som införts för familjeåterförening", säger Muiznieks i en kommentar efter besöket.
Han uppmanar också myndigheterna att se till att de personer som får avslag på sina asylansökningar, men av olika skäl inte kan avvisas till sina hemländer, ändå får en human behandling.
Under besöket har han träffat en rad ministrar, myndigheter och kommunrepresentanter, men även ensamkommande barn och unga från Afghanistan.
Muiznieks är medveten om att det svenska mottagningssystemet har varit pressat och att stora ansträngningar gjorts på många håll, men han är ändå oroad för de ensamkommandes situation. Han uppmanar svenska myndigheter att alltid se till barnets bästa, att inte avvisa någon som inte har ett familjenätverk eller säker miljö att återvända till och att hellre fria än fälla om det finns osäkerhet om åldern.
"De här fallen bör prioriteras för att undvika långa perioder av väntan, som bidrar till psykisk press", säger Muiznieks om de unga afghanerna.
Han har även undersökt hur funktionshindrades rättigheter tas tillvara och han är oroad över att det nu är färre personer som beviljas assistansersättning. Han uppmanar därför svenska myndigheter att följa konsekvenserna av detta noggrant.