Kroatiskt hot om mur mot Serbien

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Kroatiskt hot om mur mot Serbien - Kontrollen av den 32 mil långa gränsen mot Serbien har länge varit ett problem för Kroatien. Inte minst under flyktingkrisen 2015-2016, då Kroatien blev ett av flera transitländer för migranter på väg mot EU-länder i Nordeuropa.

Kroatiens konservativa president Kolinda Grabar-Kitarović vill se hårdare tag för att få bukt på problemet, som hon anser hotar Kroatiens säkerhet och ekonomiska stabilitet.

- En mycket hårdare kontroll av gränsen mot Serbien är absolut nödvändigt. Det behövs ökad bemanning, men också mer teknisk utrustning, säger hon på en presskonferens i Stockholm med Löfven vid sin sida.

Grabar-Kitarović vill inte att det slutar med en helt stängd gräns, men efterlyser bland annat drönare och ökad elektronisk övervakning. Om detta inte ger avsedd effekt slutar det dock med en mur eller ett stängsel, varnar hon:

- Någon form av fysisk mur eller ett stängsel kommer att vara den sista utvägen.

Till saken hör att både Ungern och Slovenien sedan flyktingkrisen 2015-2016 byggt taggtrådsstängsel längs gränsen mot Kroatien, vilket innebär att transitflyktingar på väg norrut i EU riskerar att fastna i landet.

Mötet med Löfven äger rum i en tid av ökad spänning västra Balkan. Relationen mellan Kosovo och Serbien är den sämsta på åratal samtidigt som Makedonien befinner sig i en tvåårig djup politisk kris, som trissat upp motsättningarna mellan etniska grupper i landet.

För att långsiktigt stabilisera regionen tror Grabar-Kitarović att det bästa vore om de övriga forna jugoslaviska republikerna tog rygg på Kroatien och Slovenien och integrerades fullt ut i EU.

- Då kan vi alla diskutera gemensamma frågor runt samma bord innan de blir problem.

Just nu blåser dock vindarna på Balkan i en helt annan riktning. Den kroatiska presidenten beskriver vad hon kallar en uppgivenhet som breder ut sig, både vad gäller EU-utvidgningen och reformtakten i de berörda länderna.

- Folk har blivit desillusionerade.

Hon tror att EU nu måste fokusera betydligt mer på Sydosteuropa, trots EU:s interna problem kring brexit-processen.

- Vi måste uppmuntra till dialog mellan Kosovo och Belgrad, men också fortsätta föra länderna framåt på vägen mot att bli EU-medlemmar.

Kroatien, Nato-medlem sedan 2009 och EU-medlem sedan 2013, genomgick en djup recession 2009-2014 som raderade ut 12 procent av landets BNP. En viss återhämtning har skett sedan dess. Tillväxten 2015 låg på 1,6 procent och i fjol växte ekonomin med 3 procent.

För 2017 ligger den kroatiska centralbankens tillväxtprognos på 3 procent. Den nytillträdda koalitionsregeringen är lite mer optimistisk och räknar med 3,2 procent i tillväxt i år.

Arbetslösheten har börjat sjunka efter en topp på 17 procent 2014. I januari uppmättes arbetslösheten till 11,3 procent.

Kroatien fick efter det andra valet på ett år i höstas en ny koalitionsregering, med Andrej Plenković som premiärminister. Han kommer från samma parti, konservativa HDZ, som president Kolinda Grabar-Kitarović.

Källa: Eurostat, Reuters

Källa - 2017-03-21 16:22

    Mest läst:
  1. Folkmordet i rwanda
  2. Ensamkommande gymnasiestudier
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+