Kurderna klämda mellan auktoritära kungar - Kurderna får betala priset för det amerikanska trupptillbakadragandet.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Inga vänner utom bergen" lyder ett gammalt kurdiskt ordspråk. Det syftar på uppfattningen att det kurdiska folkets enda trogna vän är bergsområdena de levt i sedan urminnes tider. Turkiets aktuella anfall mot nordöstra Syrien och det plötsliga amerikanska trupptillbakadragandet ses som ännu ett svek av kurderna, världens största folkgrupp utan en egen stat.
"Det är dags för oss att lämna dessa löjliga krig utan slut", dundrade Trump på Twitter (7/10-19) efter ett samtal med sin turkiska presidentkollega. Trots att den kurdiskledda SDF-milisen varit landets lojala allierade i kriget mot terrorrörelsen IS, har Trumpadministrationen överlåtit kurdernas öde i den turkiska militärens våld.
Medan bomberna faller, flyr civila nu för sina liv. Ankaras målsättning är att skapa en buffertzon på syrisk mark dit sunniaraber som tagit sin tillflykt till Turkiet kan förflyttas. Om Erdogan inte får stöd för planerna hotar han med att "öppna portarna" och låta flyktingarna ta sig till Europa. Turkiet, som fört ett utdraget inbördeskrig mot kurdiska gerillagrupper, vill dessutom slå sönder möjligheterna till ett kurdiskt självstyre utmed sin långa landgräns, vilket även kan leda till frisläppandet av IS-terrorister från SDF-kontrollerade områden.
USA:s begränsade militära närvaro i Syrien tvingade Iran och Ryssland - som understött Assad med sina trupper i landet - att förhålla sig till denna maktfaktor. Ingen vill hamna i konfrontation med världens enda supermakt.
Nu öppnas nya frontlinjer. Irans revolutionsgarde får genom den amerikanska reträtten utökade möjligheter att säkra en landkorridor genom Irak och Syrien till Libanon i områden man kontrollerar - med direkt tillgång till Medelhavet och ärkefienden Israel - vilket kan ge upphov till nya regionala konflikter. På samma sätt kan Ryssland befästa sin ställning som en av garanterna för Assad-regimens fortlevnad.
Den framstående franske filosofen Bernard-Henri Lévy menar i den nypublicerade boken "The empire and the five kings: America’s abdication and the fate of the world" (2019) att Trumps svek mot kurderna - som utgör jihadisternas motpol i synen på demokrati, sekularism och jämställdhet - utgör ett exempel av USA:s reträtt från sin traditionella globala ledarroll.
"Imperiet" utgörs, enligt Lévy, av det en gång starka och internationellt engagerade men numera isolationistiska USA som intagit en apatisk hållning till Mellanösterns många konflikter. Detta i enlighet med "Amerika först"-doktrinen där egenintresset alltid sätts främst, en hållning som bryter med den multilaterala världsordning som mödosamt byggts upp sedan Marshallplanen under de senaste 70 åren. En ledare som utan tvekan kan kasta kurderna till vargarna kan även offra andra allierade i framtida konflikter.
I detta geopolitiska maktvakuum växer sig, enligt Lévy, de fem auktoritära "kungarna" - Iran, Turkiet, Ryssland, Kina och radikala islamistiska grupper - allt starkare. Dessa aktörer utnyttjar pågående konflikter för att befästa sina maktambitioner genom politiska, ekonomiska och militära medel.
Medan USA förblir världens ledande militärmakt stärker utvecklingen i Syrien vissa av Lévys hypoteser. I en värld där Förenta staterna i allt högre utsträckning gömmer sig bakom Trumps murar och inte lever upp till rollen som den fria världens ankare - samtidigt som Europa inte förmår att ta ett större globalt ansvar - är det i dag kurderna som betalar priset. Ordspråket lever vidare.
Tf