Kvinnor kan. Ester hjälper till. - Den första koppen hon tar fram har mönster i blått och en smal guldkant upptill, omisskännligt rysk. Följande kopp med blommor i många färger är engelsk serieproduktion. Ingendera skulle kosta många kronor på en svensk loppis.
Men för Ladachart Punyaratabandhu - Lada, för enkelhetens skull - är detta dyrgripar. Hon köper upp porslin på nätet och exporterar till Thailand. 300 kronor för kopp och fat kan hon få för tantkopparna hos sin köpstarka kundkrets. Europeiskt porslin för europeiskt afternoon tea smäller högt bland välbeställda thailändskor.
Kundkretsen för sitt företag We love vintage byggde hon upp hemma i Bangkok, där hon studerade marknadsföring och jobbade på reklambyrå, innan hon flyttade till Sverige. Väl här skilde hon sig till slut från sin svenske man, som ville att hon skulle vara hans hushållerska - hon som varit van vid att själv ha hjälp hemma. En hopplös situation som kunde ha fortsatt om inte Lada fått hjälp från Stiftelsen Ester. Som hennes man beskrev det var skilsmässa helt omöjlig. Som nyinflyttad i Sverige var hon helt i händerna på honom.
Också grundplåten för Ladas affärsverksamhet kommer från Ester. De lånade 60 000 kronorna - och stöd och utbildning - blev skillnaden mellan arbetslöshet och ett växande företag.
Bland produkterna finns också svenska aromaterapiprodukter och kinesiskt te som i Sverige smaksätts till "Söderblandning" och sedan exporteras till Thailand. Nästa projekt blir skandinavisk design.
"Kvalitet är vad de vill ha, skandinaviskt som står för god kvalitet, stil, design", säger Lada.
Affären växer, även om hon dagligen får kämpa mot fördomen om "thailändskor", outbildade klängrankor som gängar svenska män för att kunna flytta hit.
Ibland tappar hon modet, som i höstas när kung Bhumibol Adulyadej avled, Thailand hade landssorg och affärerna gick i stå. Flera gånger har hon skrivit till Lena Andersson, projektledare för Ester, att hon ger upp: "now I am going to socialen. " Men fått mod att kämpa vidare.
A och O för integration är sysselsättning som ger egna pengar, kontakter och en plats i det svenska samhället. Kostnaderna för invandringen avgörs också av hur många som lyckas försörja sig och bidra till det gemensamma. Men etableringen går trögt. När Statistiska centralbyrån studerade flykting- eller anhöriginvandrare som kom 1997-1999 visade det sig att bara 60 procent av kvinnorna arbetade efter tio år. Ändå klarar Sverige detta bäst i en skandinavisk jämförelse, inte minst för att här behövs arbetskraft:
"Vi har en ganska bra tillväxt i Sverige och det finns efterfrågan. Sedan 1990-talet har vi dessutom minskat kostnaden för arbetskraft", sade migrationsforskare Pieter Bevelander i ett reportage nyligen.
Att starta och driva företag kan vara en väg in. Andelen företagare bland män från Syrien och Turkiet är drygt fyra gånger större än andelen bland infödda svenskar. Även kvinnorna i dessa grupper driver företag i betydligt högre utsträckning än infödda svenskor, konstaterar nationalekonom Johan Kreicbergs i en rapport för Svenskt Näringsliv. Men skillnaderna mellan olika invandrargrupper är stora.
Regeringen kräver nu att Arbetsförmedlingen ska bli bättre på att minska arbetslösheten bland invandrarkvinnor. Myndigheten ska senast den 1 april presentera en plan för hur fler utrikes födda kvinnor kan komma i arbete. Ett tips: Ester.
Ester erbjuder arbetslösa kvinnor med invandrarbakgrund en väg till egen försörjning. Det handlar om att bygga upp självkänsla och nätverk, utveckla affärsidéer och vid behov hitta startkapital - med en helt ny mikrofinansprodukt inspirerad av Nobelpristagaren Muhammad Yunus. Johanniterhjälpen står för säkerheten så att en bank kan låna ut pengarna till en ränta bara lite högre än för bolån; affärsmässig och låg.
Ytterligare en komponent i projektet är "Helsingborgsmodellen": kommunen tolererar att den som är med sparar några hundralappar per månad, trots försörjningsstöd. Deltagarna får behålla stödet under sin sex månader långa utbildning och under de första sex månaderna som företagare. Pilotprojektet har drivits i Helsingborg, men modellen ska spridas över landet. Just nu är flera kommuner i Stockholmstrakten på gång och det finns planer också för Malmö.
Det handlar om kvinnor. Både för att kvinnorna står längre från arbetsmarknaden - och för att hela familjen påverkas när kvinnan får egna pengar och självkänsla och lär sig språket. Att stärka kvinnors ställning är en beprövad modell på flera håll i världen och verkligen inte mindre viktig i ett jämställt Sverige.
Ester har hjälpt igång elva företag, tio av dem fungerar idag. Här finns företag som tryggar en kvinnas brödföda och företag som behöver vara stora från start - som Ela Gülers svampodling. Inom tre år ska 60-90 kvinnor ha kommit igång. Fotografera, sy kläder, driva catering - färdigheter och kontakter utvecklas med utbildning, kapital och rätta kontakter.
När jag frågar Lada om hennes nätverk idag lyser hon upp: Rotary, språkkaféet för företagare på Mindpark och de andra kvinnorna i Ester. Inte längre ensam.
På sikt tänker hon bli konsult och hjälpa svenska företag handla med Thailand. Drömmen är att på sikt exportera återvinning av petflaskor - hela den logistikkedjan som gör det möjligt här i Sverige att panta flaskor och återvinna plasten. En vild plan i dagens Thailand. Men viktig, både för landet och Lada.