Labours Corbyn står inför ett stort myteri - LONDON. Premiärminister David Cameron föll på sitt eget svärd.
Nu är det Labour-ledaren Jeremy Corbyns tur.
Men där är det hans egna som håller i svärden.
Den politiska dramatiken i Storbritannien fortsätter med oförminskad styrka efter torsdagens folkomröstning och britternas beslut att lämna den Europeiska unionen.
Premiärminister David Cameron meddelade redan dagen efter att han avgår som premiärminister, men att han sitter kvar till dess att de Konservativa utsett en ny partiledare och därmed en ny premiärminister.
Men det är förstås en svårt skadeskjuten ledare som britterna har vid rodret. Samtidig har vinnarna i brexit-omröstningen - politiker som Boris Johnson och Michael Gove - varit väldigt osynliga och tysta efter segern.
Men denna söndag har det politiska ovädret även svept in över oppositionspartiet Labour. Ja, när dagen är över lär Storbritannien inte ha mycket till opposition kvar.
Partiledaren Jeremy Corbyn står inför ett fullskaligt myteri bland sina egna. Redan dagen efter omröstningen krävde ett par av Labours parlamentsledamöter att han avgår och ersätts.
I natt avslöjade tidningen Observer att Hilary Benn, utrikesminister i Labours skuggregering, förberedde en kupp mot Corbyn. Det fick Corbyn att på telefon sparka honom.
Men Hillary Benn är inte ensam med sitt missnöje över sin partiledare. I dag. söndag, väntas mer än hälften av Corbyns skuggregering avgå.
Corbyn har alltid haft problem med sina egna parlamentsledamöter. Han tillhör den yttersta vänsterflygeln av partiet och valdes av många nytillströmmande partimedlemmar i fjol.
Just ingen hade gett honom en chans när partiledarkampen inleddes efter valet i fjol. En slags Bernie Sanders som trots allt lyckades.
Men någon större succé har han aldrig varit. Och missnöjet är nu stort över hur han skötte sig under valkampanjen inför brexit.
Corbyn höll en låg profil och var själv öppen med att han inte är en särskilt stor EU-entusiast. Han röstade själv emot dåvarande EG i Storbritanniens första folkomröstning 1975.
Folkomröstningen blev på många sätt en katastrof för Labour. Partiet var för att stanna i EU, men partiets väljare struntade i det och röstade i stället för brexit.
En intern Labour-mätning visar att nästan en tredjedel, 29 procent, av Labour-väljarna i fjolårets val inte kommer att rösta på Labour igen. Det bådar inte gott.
Nästa parlamentsval äger inte rum förrän 2020, men brexit har ökat sannolikheten att det blir nyval när Storbritannien väl har en premiärminister i höst.
Det är inte minst detta som oroar Hilary Benn och de andra i Labours partitopp. De vill tvinga fram ett skifte på partiledareposten nu på en gång för att hinna förbereda sig på ett eventuellt nyval.
Jeremy Corbyns ställning kommer att vara minst sagt svag om han nu förlorar över halva sin skuggregering. Ja, han lär få problem att överhuvudtaget få ihop en ny, eftersom stödet bland parlamentsledamöterna är så svagt. Många tackade nej från början att ingå i hans skuggkabinett.
Flera brittiska söndagstidningar rapporterar för övrigt även att en intern konflikt är under uppsegling i det Konservativa partiet kring vem som ska över efter Cameron. Boris Johnson är favorit men enligt Sunday Telegraph har en "stoppa Boris" kampanj inletts bland hans kritiker i partiet. Inrikesminister Theresa May pekas ut som deras favorit.
Så Storbritannien kan inom kort styras av en svag regering på väg ut, ett regeringsparti som är svårt splittrat och en opposition som imploderat.
Ingen idealisk situation. Minst sagt.