Lång väg till uppgörelse om asylpolitik - Flera konkreta förslag finns nu på migrationskommitténs bord.
Men vägen är lång till en bred uppgörelse om asylpolitiken.
Halva tiden har gått för partierna i migrationskommittén. I augusti ska de lägga fram ett betänkande om en framtida migrationspolitik för Sverige.
Kommitténs sekretariat har nu tagit fram flera konkreta förslag som man vill att partierna tar ställning till. Sekretariatets bedömning är att de förslag som ligger på bordet på onsdagens möte "till viss del" är "något mer generösa" än den tillfälliga asyllag som gäller fram till sommaren 2021.
Däremot bedöms de vara mer restriktiva än asylreglerna i utlänningslagen som gällde fram till kulmen av flyktingkrisen 2015.
Socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Rikard Larsson vill i nuläget inte gå in på om balansen mellan en striktare och en generösare migrationspolitik är rätt.
- Kommittén har inte landat än, säger han.
Larsson vill inte heller kommentera de enskilda förslagen på bordet.
- Så länge vi inte är klara med alla delar, så är vi inte klara med några delar av frågan heller, säger han.
Sekretariatet påpekar också att förslagen kan komma att uppdateras, kompletteras eller ersättas under det fortsatta arbetets gång, vilket kan förändra den sammanlagda effekten.
Migrationsverket väntas på onsdagens möte muntligt redovisa sin bedömning av konsekvenserna av ett "nollalternativ", det vill säga om inget görs och Sverige går tillbaka till de asylregler som gällde fram till 2015.
Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard tycker att kommittén är på väg mot en alltför generös migrationspolitik.
- Jag är djupt bekymrad. Utredningen håller helt fel kurs, säger hon.
Det finns en bred majoritet för att tidsbegränsade, inte permanenta, uppehållstillstånd ska vara huvudregeln för de som beviljas skydd. Däremot är Moderaterna missnöjda med att det liggande förslaget innebär att inte bara flyktingar, utan även alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till anhöriginvandring.
Bland alternativt skyddsbehövande finns framförallt de som flyr från krig, men som inte personligen är förföljda.
Ett annat förslag är att man ska ställa krav på språk- och samhällskunskap för att permanent uppehållstillstånd ska beviljas. Dessutom ska en vandelsprövning göras.
Moderaterna är kritiska till att det inte finns något förslag på att också kunna försörja sig för att få permanent uppehållstillstånd.
- Det är ett mycket stort steg mot en mer generös lagstiftning, säger Malmer Stenergard.
För att göra asylpolitikem stramare vill Moderaterna även se ett volymmål för asylmottagningen, åtgärder för att asylsökande med avslag återvänder, samt förslag på att skyddsbehövande inte ska ha direkt tillgång till all välfärd utan behöva kvalificera sig.
Migrationskommitténs möte är det första efter att Turkiet nyligen "öppnat" gränsen mot Grekland för migranter och flyktingar.
Malmer Stenergard tycker att flyktingsituationen där visar hur angeläget det är för Sverige att skaffa sig ett hållbart regelverk.
- 2015 kan hända igen och det är vi inte rustade för, säger hon.
Socialdemokraternas Rickard Larsson vill inte spekulera i om flyktingkrisen 2015 kan inträffa igen.
- Vi har ett läge i Sverige som gör att vi är bättre rustade med en migrationspolitik på plats som inte kraftigt avviker från övriga EU, säger han och syftar på den tillfälligt skärpta asyllagen.
• Uppehållstillstånd ska som regel vara tidsbegränsade vid första beslutstillfället.
• För flyktingar ska tidsgränsen som huvudregel vara tre år.
• Tillståndet kan därefter förlängas i två alternativt tre år.
• Tillståndet ska kunna permanentas vid andra beslutstillfället.
• Uppehållstillstånd för alternativt skyddsbehövande ska som huvudregel vara tidsbegränsade till ett år.
• Giltighetstiden ska därefter kunna förlängas i ytterligare två år.
• Vid ett beslut om en tredje förlängning kan permanent uppehållstillstånd beviljas.
• För permanenta uppehållstillstånd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska vissa krav ställas.
• En vandelsprövning ska göras, och krav på språkkunskaper och samhällskunskap ställas.
• Kvotflyktingar ska beviljas permanent uppehållstillstånd.
• En ny humanitär skyddsgrund för uppehållstillstånd ska införas.
• Ett alternativ är att återinföra skyddsgrunden synnerligen ömmande omständigheter.
• Både flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till anhöriginvandring.
• För alternativt skyddsbehövande gäller den rätten först när uppehållstillstånd ska förlängas efter första året.
• Om barn är inblandade gäller dock rätten redan vid första beslutstillfället.
• Försörjningskrav ska ställas som täcker både den skyddsbehövande och den anhörige.
• Försörjningskrav ska inte ställas om personen i Sverige är ett barn.
• Försörjningskravet gäller bara om ansökan om anhöriginvandring lämnas in mer än tre månader efter att den skyddsbehövande i Sverige fått beslut om uppehållstillstånd.
Källa: Migrationskommittén