Löfven har inte råd att misslyckas - Coronaviruset och flyktingarna vid EU:s gränser ställer det politiska Sverige inför svåra utmaningar. Regeringen Löfven är redan politiskt försvagad, och har inte råd att misslyckas med krishanteringen.
Detta är en analyserande text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Jag tror att det som kanske särskiljer Sverige lite grann är att vi har en väldigt bra struktur för krisberedskap", sa Elisabeth Backteman som är statssekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg, när hon intervjuades i P1 på måndagsmorgonen om coronaviruset.
Det är kanske en rimlig position för den tjänsteman i regeringskansliet som har det tyngsta ansvaret för krishanteringen. Men det är också ett uttalande som är som gjort för att få ätas upp, om och om igen, om någonting skulle gå snett.
Svensk krishantering bygger på att det är självständiga myndigheter och kommuner och regioner som sköter det operativa arbetet, men allmänheten kommer ändå till sist att placera ansvaret för ett misslyckande på den sittande regeringen.
Det blev uppenbart efter att regeringen Persson hade schabblat i samband med flodvågskatastrofen i Thailand julen 2004. Några veckor senare svepte stormen Gudrun in över Sverige och orsakade väldig materiell skada.
Det finns forskning som pekar på att regeringens bristande krishantering av båda de här händelserna bidrog till Socialdemokraternas valförlust 2006. De politiska riskerna är alltså betydande för en regering, särskilt om den redan är försvagad.
Det gällde S-regeringen 2004, som Göran Persson under hösten förgäves hade försökt vitalisera med en större regeringsombildning för att "toppa laget" inför det kommande valet.
Det gäller i ännu högre grad regeringen Löfven i dag - sedan valet 2018 och det efterföljande januariavtalet har Socialdemokraternas siffror sjunkit till rekordlåga nivåer, och partiet har i flera mätningar förlorat positionen som största parti till Sverigedemokraterna.
Samtidigt har januariavtalet i några fall blockerats av en riksdagsmajoritet, och den politiska agendan i Sverige har dominerats av frågor om kriminalitet som inte hanteras i januariavtalet.
Allt detta sammantaget innebär att den svenska regeringen definitivt måste räknas till en högriskgrupp, som riskerar att drabbas mycket hårt av ett misslyckande i hanteringen av coronaviruset.
Sverige särskiljs kanske internationellt av vår "struktur för krisberedskap" - men också av att vi har en regering som redan är mycket pressad, när krisen kommer.
Men regeringen Löfven riskerar också att parallellt med viruset tvingas hantera en kris av en helt annan karaktär, som kan få minst lika stora politiska konsekvenser. Turkiets president Erdogan förklarade i helgen att landet öppnar gränserna mot EU vilket ledde till att tusentals sökte sig mot gränsen till Grekland.
Ända sedan den stora vågen av asylsökande för fem år sedan, har den svenska regeringen upprepat som ett mantra att "vi ska inte tillbaka till situationen 2015". En bärande struktur för den utfästelsen har varit EU:s avtal med Erdogan, om att Turkiet ska hindra flyende från framför allt Syrien att ta sig vidare till Europa.