Macron En politisk kris inte en migrationskris - En politisk kris mellan populister och liberala demokratier. Så beskrev Frankrikes president Emmanuel Macron storbråket mellan EU-länderna om migrationspolitiken. Migrationsmötet i Bryssel på söndagen gav tunt resultat.
BRYSSEL Ledarna för 16 EU-länder, bland dem Sverige, höll på söndagen ett krismöte i Bryssel för att diskutera migrationen i EU.
Det är ett politikområde som inte bara slår en kil mellan länder som menar att de bär för mycket av bördan med ökande migration till Europa, som Italien, Frankrike, Tyskland och Sverige, och länder som vägrar att ens diskutera asylmottagning, som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien.
Migrationsfrågan är också så explosiv att den söndrar EU-samarbetet självt. Om det vittnade inte minst tonen mellan vissa av deltagarna på mötet.
- Vi genomgår idag en politisk kris mer än en migrationskris. Mitt meddelande från dagens informella möte här i Bryssel är detta: europeiskt samarbete är det enda som kan lösa krisen, sade Macron.
Presidenten talade om en större konflikt än migrationen: den mellan liberala demokratier och och populister i Europa.
Han svarade också på den fräna kritiken från Italiens inrikesminister Matteo Salvini, som före mötet kallade Macron arrogant och sade att Frankrike istället för att kritisera Italien om migration själv borde öppna sina armar för fler.
- Frankrike låter sig inte läxas upp. Det är det näst största mottagarlandet för asylsökande i Europa i år, sade Macron.
Frankrikes president upprepade också sin kritik mot EU-länder som inte tar emot några flyktingar alls:
- Länder som tjänar ekonomiskt på EU-samarbetet men sedan hänvisar till "nationella intressen" när det handlar om migranter borde straffas, sade Macron - ett meddelande med tydlig adressat i Budapest, Warszawa, Prag och Bratislava.
Tidigare har Macron talat om att straffet kan vara indragna EU-bidrag, som jordbruksstöd och regionalfonder.
Angela Merkel sade efter mötet att hon vill få fram bilaterala och trilaterala överenskommelser om fördelning av asylsökande i EU.
På EU-språk betyder detta att den tyska förbundskanslern har slutat att tro på att man ska kunna fatta ett beslut om flyktingfördelning som gäller för hela EU, skrivs in i EU-lag för överskådlig framtid och övervakas av EU-kommissionen i Bryssel.
En lång rad EU-länder redan sagt att de aldrig kommer att gå med på att överlåta besluten om hur många som kommer innanför deras gränser till EU-institutionerna i Bryssel, som exempelvis de redan nämnda, främlingsfientliga Visegradländerna - Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien. Men också länder som kanske visst kan tänka sig att hjälpa till med asylansökande, som Finland och de tre baltstaterna, men som ändå inte vill överlåta mer permanent makt till Bryssel.
Angela Merkel hoppas därför på avtal mellan olika konstellationer av olika EU-länder som från fall till fall, år till år och migrationstopp till migrationstopp går med på att avlasta varandra.
- Vi vill samla de länder som är villiga att delta i gemensamma lösningar för en utjämning av asylsökande, sade Merkel efter toppmötet.
Den italienske premiärministern Giuseppe Conte ska ha varit nöjd med Merkels förslag. Italien har krävt mer solidaritet uppdelning av asylsökande mellan EU-länderna.
Men det främsta målet är för EU-länderna att färre asylsökande kommer till Europa överhuvudtaget. De 16 deltagarna på mötet sade sig alla positiva till ett förslag om att betala länder i exempelvis Nordafrika för att de ska hysa EU-asylläger.
I dessa läger skulle en EU-migrants asylskäl kunna utredas redan innan han eller hon försöker korsa Medelhavet. Poängen är alltså att strypa migrantrutten med båtar över havet, och se till att migranterna inte sätter sin fot i Europa.
Förslaget har dykt upp regelbundet ända sedan slutet av 80-talet, men fallit av det enkla skälet att de utpekade värdländerna för EU-lägren inte alls vill vara värdar för lägren. Egypten, Tunisien, Tchad, Marocko, till exempel, har alla på senare år tillfrågats om de vill stoppa och inkvartera migranter från hela världen som är på väg till Europa, men de har alla svarat klart och tydligt nej.
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har föreslagit liknande läger men på europeisk mark, som drivs av till exempel FN:s flyktingorgan UNHCR.
På torsdag inleds det stora, ordinarie EU-sommartoppmötet i Bryssel, som även det ska handla om migration - nu med alla 28 EU-ländernas ledare på plats. Få tror att en migrationsuppgörelse då kan spikas.