Maktkampen efter Merkel har startat

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Maktkampen efter Merkel har startat - BONN | En epok går mot sitt slut när Angela Merkel i december bereder plats för en ny partiledare och drar sig tillbaka från alla politiska uppdrag när valperioden löper ut 2021. Oklart är vem som därefter ska leda EU:s mäktigaste land och världens fjärde största ekonomi - maktkampen är redan i full fart.

Angela Merkels beslut hade inte mer än hunnit läcka till medierna förrän kraftmätningen i det kristdemokratiska CDU drog igång. Striden lovar att bli smutsig, inflammerad och utdragen. Först den 6 december väljs Merkels efterträdare på partikongressen i Hamburg - och igen vet hur länge det kommer att dröja innan såren från denna maktkamp har läkt.

En analys belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Först ute var i går den förre gruppledaren Friedrich Merz, en ettrig Merkelkritiker som i dag är styrelseordförande i världens största fondförvaltare Blackrock. Han är det tyska näringslivets favorit. Sedan kom i rask följd: partisekreterare Annegret Kramp-Karrenbauer som är Merkels kandidat samt sjukvårdsminister Jens Spahn som står för partiets konservativa flygel, också han en profilerad Merkelkritiker med stort ego och stora ambitioner.

Med detta upplägg är risken överhängande för att linjestriden i CDU ska bryta ut på allvar. Det jäser sedan länge i partiet. Inte minst när det gäller Merkels flyktingpolitik och hennes sympatier för en mer socialdemokratisk politik. Den senare har lett till framgångsrika inbrytningar i storstädernas moderna väljarmiljöer, men har samtidigt slätat ut partiets konservativa profil.

När Merkel på måndagen bekräftade reträtten på en presskonferens i Berlin kunde alla känna att en epok går mot sitt slut. "Jag har alltid velat tjäna Tyskland och människorna. Men nu är det dags att öppna ett nytt kapitel", sa Merkel och betonade att hon 2021 lämnar politiken för gott. Hon dementerade samtidigt alla spekulationer om en ny karriär i EU.

Valet till partiledare i december är indirekt också ett beslut om vem ska ta över som förbundskansler och leda Tyskland om CDU/CSU vinner nästa val. För att styra med auktoritet behövs båda poster. Merkel har gjort detta i 13 år som regeringschef och 18 år som partiledare.

SvD Världen - omvärldens viktigaste händelser direkt i din mejlkorg

För Tyskland har detta varit en gyllene tid. Arbetslösheten har rasat från över 10 procent under socialdemokraten Gerhard Schröder till knappt 5 procent. Aldrig någonsin har tyskarna haft det så bra.

Men flyktingkrisen 2015 blev en vattendelare. Den splittrade väljarna och partiet. Internationellt hyllades Merkel som den fria världens ledare när Donald Trump tog över. Men på hemmaplan blev hon allt mer omstridd.

Droppen blev de svidande förlusterna i Bayern för två veckor sedan och nu i helgen i Hessen där CDU/CSU backade med 11 procentenheter till ett historiskt bottenrekord.

- Efter gårdagens bittra och svidande valresultat önskar jag mig en grundläggande kursändring, sa hon på måndagen och betecknade månaderna av strider i regeringskoalitionen som oacceptabla och som stötande för väljarna.

Merkel upprepade vid flera tillfällen att hon är "beredd" att sitta kvar som regeringschef till nästa val. Formuleringen antyder att det inte står enbart i hennes makt att avgöra detta.

Nya kriser, nya valnederlag eller fortsatta slitningar mellan partiets flyglar och mellan parterna i storkoalitionen kan få utvecklingen att spåra ur. Nästa år väntar val till Europaparlamentet och tre delstatsval i östra Tyskland där högerpopulistiska AfD har starka fästen.

Ingen kan utesluta att storkoalitionen spricker och att det då blir nyval i Tyskland eller att en minoritetsregering tar över. I båda fallen går Tyskland och Europa mot osäkra tider.

Detta samtidigt som orosmolnen i världen tornar upp sig med brexit nästa vår, budgetstrid i Italien, oro för att eurokrisen ska flamma upp igen och hotande handelskrig med Donald Trumps USA.

Merkel har sett kriser komma och gå. Hon är i dag en av världens mest erfarna politiska ledare. Dessutom en kompromissernas mästare.

Men när det kommer till kritan också ledd av djupa övertygelser - och inte minst mod att konfrontera ledare som Vladimir Putin, Recep Tayyip Erdoğan eller Donald Trump. En efterträdare av samma format saknas.

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-10-30 07:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Folkmordet i rwanda
  2. Ensamkommande gymnasiestudier
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Ulf kristersson stärk gränsen
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+