Maktvakuum i Bolivia efter Morales avgång - Den siste ledaren från Latinamerikas vänstervåg, Bolivias president Evo Morales, har fallit.
Beskedet om hans avgång har orsakat en politisk kris. Landet står just nu helt utan ledare.
Jublande folkmassor fyllde huvudstaden La Paz gator under söndagseftermiddagen. Strax innan hade landets mångåriga president meddelat sin avgång i en tv-sändning från provinsen Chapare, drygt 40 mil från La Paz.
Beskedet följdes av att protestledaren Luis Fernando Camacho gick in i regeringspalatset med ett symboliskt avskedsbrev som han lämnade på Morales skrivbord.
På Twitter hävdade den 60-årige Morales att det finns en arresteringsorder mot honom.
"Jag tillkännager för världen och folket i Bolivia att en polis offentligt sagt att han har instruktioner att verkställa en order om illegalt frihetsberövande mot min person", skriver den förre presidenten.
Morales, som kommer från Chapare, skriver även att "våldsamma grupper" har attackerat hans hem.
Polisen förnekar att det finns beslut om att frihetsberöva Morales, men Camacho, som varit en av ledarna för de protester som till slut fick Morales att avgå, skriver på Twitter att det visst finns en arresteringsorder.
Morales avgång sker efter att protester och våldsamheter lamslagit landet efter det omstridda valet den 20 oktober. Presidentens sorti föregicks av en rapport som pekade på omfattande fusk i samband med valet. Kort efter det uppmanade landets militär honom att avgå.
Förutom Morales har bland annat talmannen i underhuset och gruvministern lämnat sina poster, detta sedan deras hem satts i brand i samband med protesterna. Talmannen Victor Bordas bror har tagits som gisslan av regeringsmotståndare, och Borda sade att hans avgång förhoppningsvis kan rädda brodern.
Gruvministern César Navarro angav sina anhörigas säkerhet som orsak till avgången.
- Man måste skydda sin familj, det här är väldigt svåra tider, säger han.
Mexiko har erbjudit Morales asyl, skriver landets utrikesminister Marcelo Ebrard på Twitter :
"I enlighet med vår tradition av asyl har Mexiko tagit emot 20 regeringstjänstemän och politiker som har sökt sin tillflykt på vår ambassad i La Paz, och vi kommer även att erbjuda president Evo Morales asyl. "
Till Reuters säger Ebrard att Mexiko ser utvecklingen i Bolivia som en statskupp.
- Det är en kupp eftersom armén krävde presidentens avgång och det bryter mot landets konstitutionella ordning, säger han.
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är betydligt mer försiktig i sina uttalanden.
- Nu ska det bli nyval i Bolivia och det är naturligtvis positivt att man reagerar när valet inte har kallats demokratiskt eller fullt genomfört på rätt sätt, säger Linde efter måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.
TT: Hur ser du på militärens agerande i det som hände i går?
- Jag kan inte säga något speciellt om det, mer än att det är positivt att man hörsammar de reaktioner som har varit om att valet inte var rättvist och att man nu gör ett nytt val, säger Ann Linde.
Morales får stöd från flera latinamerikanska ledare som beskriver omständigheterna kring den bolivianska presidentens avgång som en kupp. Bland dem finns den venezuelanske presidenten Nicolás Maduro och Argentinas nyvalde ledare Alberto Fernández.
Men flera länder har även uttryckt oro över händelserna i Bolivia. FN:s generalsekreterare António Guterres uppmanar samtliga parter att avstå från våld.
Med Morales som president har Bolivia varit en av Sydamerikas snabbast växande ekonomier. Utvecklingen har lett till att fattigdomen har halverats. Men stödet för landets förste president från urbefolkningen har trots det minskat. Morales försök att klamra sig fast vid makten har inte setts med blida ögon av många väljare.
Efter söndagens dramatiska händelseutveckling har Bolivia hamnat i ett läge av maktvakuum. Ett beslut om en eventuell övergångsregering väntas inom kort.
En militärkupp 1964 följdes av en period av odemokratiskt styre. Under 70-talet ökade förtrycket och alla partier och fackförbund förbjöds. Efter en period med nya kupper och ekonomisk kris återupprättades demokratin 1982.
Men läget förblev politiskt, socialt och ekonomiskt instabilt. Växande klyftor och omstridd gasutvinning ledde till våldsamma massprotester i början av 2000-talet. I orons spår valdes bondeledaren och socialisten Evo Morales till president 2005. Han styrde Bolivia i 14 år, längre än någon tidigare president, till den framtvingade avgången i november 2019.
Bolivia har drygt elva miljoner invånare och en större andel ursprungsfolk bland invånarna än något annat land i Sydamerika. Landet är mer dubbelt så stort som Sverige och har stora naturtillgångar i form av naturgas, olja och mineraler. Tillväxten har varit god de senaste 15 åren, men Bolivia är ändå det ett av Sydamerikas fattigaste länder med starkt biståndsberoende och eftersatt jordbruk.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet