Malmös befolkning ökar mest bland storstäderna - Inte sedan 1861 har Sverige haft en så stor folkökning som under förra året, noterar SCB i sin senaste rapport om folkmängden.
Under 2016 ökade antalet folkbokförda i Sverige med 144 136 personer. Vid årets slut fattades bara femtusen personer till tio miljoner, en nivå som passerades nu i januari.
Det innebär en folkökning med 1,46 procent under 2016 jämfört med året före. För att hitta en högre siffra måste statistikerna gå ända tillbaka till 1861, när Sveriges relativa folkökning låg på 1,49 procent.
Bakom ökningen ligger delvis ett ökat barnafödande, som resulterat i ett födelseöverskott på 26 443 perrsoner.
Men framför allt är det den stora flyktinginvandringen som ökar Sveriges befolkningstal. Här var överskottet 117 127 personer.
Nästan alla kommuner ökade sin befolkning under 2016. Mest växte de tre storstadskommunerna Stockholm (12 103 personer), Göteborg (8 450) och Malmö (5 920). I relation till folkmängden ökade därmed Malmö betydligt mer än de övriga storstäderna: med 1,84 procent.
Detta är något helt annat än vad SCB:s utredare kunde ana när de 2006 sammanställde sin prognos för framtidens folkmängd. Då visste ingen att det skulle bli inbördeskrig i Syrien. Då räknade statistikerna med en oförändrad takt i invandringen, och att man först år 2050 skulle nå en nivå där 18 procent av Sveriges befolkning är född utomlands.
Den nivån är i princip redan nådd: 17,9 procent av Sveriges folkbokförda är idag födda i ett annat land.
Vad betyder folkökningen för Sveriges ekonomi? I en rapport gjord häromåret sammanfattar Konjunkturinstitutet följderna av den kraftigt ökade flyktinginvandringen. Några punkter:
1. Arbetskraften växer
Flyktinginvandringen medför att fler personer kommer att delta i den svenska arbetskraften. Kanske blir ökningen tre procent fram till 2024.
2. Arbetslösheten stiger
Flyktinginvandringen höjer arbetslösheten på kort sikt, beräknar KI. Det beror på att arbetskraften växer och samtidigt förändras. Många av de nyanlända är okvalificerade.
Chansen att få ett arbete beror till stor del på språkkunskaper och tidigare utbildning. Äldre studier av invandrares arbete är svåra att använda eftersom dagens folkökning handlar om flyktinginvandring, inte arbetskraftsinvandring, framhåller KI.
3. Sysselsättningen ökar på längre sikt
Det tar tid för arbetsmarknaden att anpassa sig till det ökade utbudet av arbetskraft, men på längre sikt kommer sysselsättningen att öka, beräknar KI. Kanske tar det femton år innan sysselsättningen bland dagens nyanlända flyktingar är uppe på samma nivå som för andra utrikes födda.
4. Fler bidrar till försörjningen
Eftersom vi lever allt längre kommer andelen äldre att öka rejält framöver. Enkelt uttryckt måste färre förvärvsarbetande försörja fler pensionärer. Invandringen sänker genomsnittsåldern och i framtiden kommer "försörjningskvoten" att stiga, beräknar KI.
5. Ekonomin växer
Alla nya invånare är konsumenter. När befolkningen ökar växer bruttonationalprodukten BNP. Hur mycket beror på hur väl integrationen fungerar. Men högre BNP ger också samhället högre skatteintäkter. KI räknar dessutom med att skatten kommer att höjas i många kommuner.
6. Men BNP per invånare minskar tillfälligt
BNP är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet. De nytillkomna bidrar till en början inte särskilt mycket som producenter. Eftersom BNP samtidigt ska slås ut på fler individer innebär det att det klassiska måttet på levnadsstandard (BNP per invånare) blir mer svårtolkat, anser KI.
7. Investeringarna ökar
Med en större befolkning ökar behovet av investeringar, både i det privata näringslivet och den offentliga sekorn. Behover av nya bostäder, förskolor och skolor ökar exempelvis. "Flyktinginvandringen innebär att investeringarna kommer att vara högre än normalt en lång tid framöver", spår KI.
8. Framtiden är osäker
Allt beror på i vilken takt dagens nyanlända invandrare lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. En förlängd eller misslyckad integration kan leda till permanent hög arbetslöshet bland flyktinginvandrarna. Det sätter press på de offentliga finanserna, varnar KI.