Myter florerar om FNs ramverk om migration - Desinformation och förvirring präglar just nu delar av debatten om FN:s migrationsramverk som kommer att godkännas i början av nästa vecka.
- Folk som har läst saker om det som helt saknar sanningshalt, säger Joanna Abrahamsson på Justitiedepartementet.
På måndag och tisdag ska FN:s migrationsramverk Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration godkännas vid ett högnivåmöte i Marrakesh i Marocko.
Det 34-sidiga dokumentet, som du kan läsa i sin helhet här, ger rekommendationer för hur frågor som migration och asyl bör hanteras internationellt. Och det har skapat stor uppmärksamhet i både Sverige och utomlands.
Joanna Abrahamsson är pressekreterare på Justitiedepartementet. Hon berättar att hon senaste tiden fått mycket frågor från medborgare och journalister.
- Det har varit mycket missinformation om ramverket, folk som har läst saker om det som helt saknar sanningshalt. Därför har vi har sammanställt en lista med vanliga frågor och svar på regeringen. se för att hjälpa medborgarna att få rätt information, säger Joanna Abrahamsson.
Vad är de vanligaste missförstånden runt ramverket?
- Många tror att vi ska skriva under någon form av bindande avtal, så är inte fallet. Det är inget avtal och det är inte bindande, det rör sig om en internationell samsyn om migration som länder kan välja att ge sitt stöd till under högnivåmötet i Marrakech, något Sverige har för avseende att göra, säger Joanna Abrahamsson.
På regeringen. se finns att läsa: "Migrationsramverket är inte ett internationellt avtal och har därför ingen rättslig inverkan på nationella rättssystem. "
Vissa kritiker hävdar dock att detta inte behöver vara någon garant för att rekommendationerna nästlar sig in i svensk lag och tar FN:s barnkonvention, som ska bli svensk lag år 2020, som ett exempel.
Joanna Abrahamsson är bekant med argumentet sedan tidigare, men hon anser inte att farhågan är befogad:
- Det är i så fall rena spekulationer, säger hon till SvD.
Ett flertal sidor som uppmuntrar till demonstrationer mot Sveriges stöd av ramverket gör detta med motivationen att ramverket påverkar landets nationella suveränitet negativt, ett argument som även hörts från skeptiker i andra länder.
- Jag känner igen påståendet, men det är helt fel. Ramverket kommer inte att ändra på något lands lagar, säger Joanna Abrahamsson.
På regeringen. se förtydligas detta vidare med: "Migrationsramverket inte påverkar staters möjlighet att besluta om exempelvis uppehållstillstånd, viseringar och gränsfrågor. Att upprätthålla nationell suveränitet på migrationsområdet är en av grundprinciperna i migrationsramverket. "
Med hänvisning till punkt 15 c i migrationsramverket skriver de fortsatt att:
"Migrationsramverket bekräftar staternas suveräna rätt att bestämma över sin nationella migrationspolitik och deras rätt att reglera migration inom deras jurisdiktion, i enlighet med internationell rätt. "
Ett annat vanligt förekommande argument från kritiker är att ramverkets innehåll och godkännande sker i det fördolda och att ämnet medvetet inte diskuterats tillräckligt i medier.
- Både EU- och FN-frågor kan så klart vara svåra att förstå då de är komplexa, det kan spela in i missnöjet. Från vår sida kan jag bara säga att information har funnits löpande och vi uppmuntrar folk att gå in och läsa mer om ramverket på regeringen. se, säger Joanna Abrahamsson.
Sedan initiativet till ramverket togs år 2016 har ämnet nämns strax över 2 500 gånger i digitala och tryckta medier i Sverige, enligt Mediearkivet som är Nordens största digitala nyhetsarkiv.
Hittills i december månad i år har ramverket nämnts 207 gånger vilket är en markant ökning sedan föregående månader.
Tidningen Metros faktagranskare Viralgranskaren rapporterade i november att ett nätupprop med syfte att "stoppa Sveriges påskrift av FN:s avtal att illegal invandring ska bli en mänsklig rättighet" hittills fått över 10 000 underskrifter.
Kommer migrationsramverket att skapa en rätt att migrera? På regeringen. se svarar man följande på frågan:
"Nej, samtidigt betonar migrationsramverket uttryckligen alla migranters mänskliga rättigheter. Detta inkluderar stöd till migranter i utsatta situationer, särskilt barn, i enlighet med gällande skyldigheter i internationell rätt. "
"Syftet med migrationsramverket är att göra migrationen mer säker, ordnad och reguljär. Grundorsaker i ursprungsländerna som leder till irreguljär migration ska minimeras (mål 2), människosmuggling och människohandel bekämpas gränsöverskridande (mål 9 och 10) och gränshantering samordnas bättre (mål 11). "
Delmål 17, punkt 33 c är en punkt i ramverket som blivit särskilt ifrågasatt.
Där konstateras det nämligen att länder bör "stoppa tilldelning av offentlig finansiering eller materiellt stöd till medier som systematiskt främjar intolerans, främlingsfientlighet, rasism eller andra former av diskriminering mot invandrare, med full respekt för mediefriheten. "
Punkten har kritiseras av flera europeiska, och svenska partier, däribland Sverigedemokraterna (SD) men även det norska och svenska journalistförbundet - de menar att detta kan påverka pressfriheten negativt.
För att bemöta påståendet skriver regeringen på sin hemsida att:
"Mål nr 17 i migrationsramverket talar om vikten av evidensbaserat offentligt samtal och fullt skydd för yttrandefriheten. Det innebär bland annat att stater, i enlighet med internationell rätt, bör arbeta mot rasism och diskriminering av migranter. "
I dag finns över 258 miljoner migranter världen över och siffran väntas öka till följd av klimatförändringar, konflikter, ekonomisk ojämlikhet och handel.
I september 2016 enades FN:s generalförsamling om att det behöver skapas en gemensam migrationsöverenskommelse. Något som nu - två år senare - utmynnat i Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration (på svenska ungefär Den globala uppgörelsen för en säker, ordnad och reguljär migration).
Texten blev färdig i juli i somras och ska godkännas av en majoritet av medlemsländerna vid en högnivåkonferens i Marrakesh i Marocko den 10-11 december. Därefter, senare i december, antas migrationsramverket formellt som en resolution av FN:s generalförsamling i New York. USA, Australien och flera europeiska länder - Slovakien, Ungern, Bulgarien, Polen och Österrike - har dragit sig ur överrenskommelsen.
"Den globala pakten för en säker, ordnad och reguljär migration" är ett så kallat icke rättsligt bindande dokument där medlemsländerna åtar sig att följa 23 punkter. Bland annat att:
- Samla in och utnyttja statistik som grund för evidensbaserad migrationspolitik
- Minimera de negativa och strukturella faktorer som tvingar människor från att fly sina hemländer
- Säkerställa att alla migranter har dokumentation
- Förbättra tillgängliga och flexibla vägar för reguljär migration
- Förstärka det transnationella arbetet mot människohandel
- Använda sig av förvar endast som en sista utväg samt arbeta för andra alternativ
- Erbjuda grundläggande samhällsservice för migranter
- Få bort alla former av diskriminering och främja en objektiv samhällsdebatt om migration
- Erbjuda snabbare, säkrare och billigare sätt för migranter att föra över pengar till sina hemländer
- Samarbeta för att skapa ett säkert och värdigt återvändande
Källa: Global Compact for Safe, Orderly and Regular migration, FN