Nu måste USAs president benåda Snowden - Efter att Donald Trump valts till USA:s nästa president är det nu viktigare än någonsin att svenska politiker ställer sig bakom kampanjen för att förmå president Obama att benåda visselblåsaren Edward Snowden före hans avgång i januari. Samtidigt måste regeringen agera för att stärka skyddet av visselblåsare, skriver Ole von Uexkull, Right Livelihood-stiftelsen, och Anna Lindenfors, Amnesty Sverige.
I maj 2013 lämnar Edward Snowden över tusentals hemligstämplade dokument om USA:s massövervakning till ett antal noga utvalda journalister. Dokumenten visar hur den amerikanska säkerhetstjänsten NSA, i samarbete med flera andra länders säkerhetstjänster, övervakar vanliga människor över hela världen -utan några som helst rättsliga grunder. Grundläggande mänskliga rättigheter kränks på ett systematiskt vis, inklusive yttrandefrihet, tankefrihet, rätten till en rättvis rättegång samt rätten till skydd för privat- och familjeliv.
Snowdens avslöjanden har lett till en global debatt om var gränserna för statlig övervakning bör gå och vilka kontrollmekanismer som krävs för att rättsstaten ska kunna upprätthållas. Många politiska initiativ har tagits, nya tekniska lösningar utvecklats och lagar förändrats. Utan Snowdens insats hade detta aldrig inträffat. Men i USA anklagas Edward Snowden för spionage och stöld av statlig egendom, brott som kan ge upp till 30 års fängelse. En rad amerikanska toppolitiker har uttryckt allvarliga hot honom.
Visselblåsare som avslöjar allvarliga missförhållanden och kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter spelar en avgörande roll i försvaret av öppna, demokratiska samhällen. Anders Kompass, FN-svensken som avslöjade att fredsbevarande FN-soldater i Centralafrikanska republiken begick sexuella övergrepp mot barn, är en känd visselblåsare som drabbats av repressalier för sitt mod att berätta om människorättskränkningar. Right Livelihood-pristagaren Daniel Ellsberg, som avslöjade de så kallade Pentagon-pappren och därigenom bidrog till att vända opinionen i USA mot Vietnamkriget, är en annan.
Edward Snowden förtjänar politiskt och moraliskt stöd för sina avslöjanden. I stället befinner han sig i ofrivillig exil, i ett land som knappast är känt för sitt försvar av individens fri- och rättigheter. Snowdens tillfälliga asyl i Ryssland går ut i augusti 2017 och det finns all anledning att oroas över hans säkerhet. Donald Trump anser att Snowden ska straffas hårt och skoningslöst för sina avslöjanden och skröt före valet om att Putin kommer överlämna "totalförrädaren" Snowden till USA när han blir president. I sitt grattistal efter det amerikanska valet sade Putin att han kommer göra allt för att förbättra relationen till USA. Trump och Putin har redan kommit överens om att inte lägga sig i varandras "interna angelägenheter". När Trump tillträder posten som USA:s president i januari ökar därför risken att Snowden blir utlämnad.
Enligt traditionen brukar ett antal dömda personer benådas som en sista demonstration av positiv maktutövning när USA:s sittande president avgår. Just nu pågår därför en intensiv kampanj med stöd av bland andra Amnesty International för att förmå Barack Obama att benåda Snowden. Svenska politiker kan bidra aktivt till att Snowden benådas genom att stödja kampanjen eller genom att på andra sätt uppvakta Obama för att denne ska skydda en av vår tids viktigaste visselblåsare.
Vi hoppas naturligtvis att Obama lyssnar till kraven och benådar Snowden. Men utgången är oviss och vi i Sverige måste ta vara på möjligheterna att själva agera. Våren 2015 uttryckte Europarådets parlamentariska församling i resolution 2045 (2015) samt 2060 (2015) djup oro över den massövervakning som USA:s National Security Agency (NSA) och dess partners utfört i strid med grundläggande mänskliga rättigheter. Europarådets parlamentariska församling understryker att dessa rättigheter utgör några av demokratins hörnstenar och uppmanar medlemsstaterna att ge effektivt skydd åt visselblåsare som avslöjat olaglig massövervakning och som därför hotas av repressalier isina hemländer.
Det har gått ett och ett halvt år sedan dess och ännu har ingenting gjorts. Det är dags att den svenska regeringen visar att den värnar om ett öppet demokratiskt samhälle genom att offentligt ställa sig bakom Europarådets uppmaningar och omsätta dem i praktisk politik. Skyddet för visselblåsare måste stärkas i både nationell och internationell lagstiftning. Ingen ska åtalas - eller utlämnas - för att ha lämnat ut information om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
I en riksdagsdebatt 2013 riktade Morgan Johansson (S) skarp kritik mot den dåvarande regeringen för att den inte varit tillräckligt tydlig i sin kritik av USA:s massövervakning. Frågan är om Morgan Johansson, nu justitieminister, är beredd att leda Sveriges väg mot ett starkare skydd för visselblåsare som Edward Snowden?
chef Right Livelihood-stiftelsen
generalsekreterare Amnesty Sverige