Ökad rättvisa med privatfinansierad vård

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Ökad rättvisa med privatfinansierad vård - Betydligt större strukturreformer krävs i vården än kömiljarder och mindre riktade statsbidrag, och de måste innefatta privat finansiering. Det finns goda skäl att inspireras av den nederländska modellen, skriver Nima Sanandaji och Karin Svanborg-Sjövall.

I över ett decennium har ett otal statliga utredningar liksom SKL, konstaterat att den svenska välfärdssektorn står inför ett långsiktigt finansieringsproblem. Ändå är det inte förrän borgerliga Danderyds kommun chockhöjer kommunalskatten som allmänheten börjar inse att vi står inför fullbordat faktum: under innevarande mandatperiod smäller den demografiska bomben. Sannolikt sker detta under en lågkonjunktur, parallellt med att kostnaderna för flyktingvågen 2015 på allvar rullas över på kommunerna.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

För att nå ett överskott på en procent, gränsen för att långsiktigt klara verksamheten, saknar Sveriges kommuner och regioner 8 miljarder kronor nästa år. År 2021 växer behovet till 26 miljarder kronor. Året därefter saknas 38 miljarder kronor. Någon långsiktig plan för att möta detta lyser än så länge med sin frånvaro.

Det är nu dags att tala klarspråk. Betydligt större strukturreformer krävs än kömiljarder och mindre riktade statsbidrag, och de måste innefatta privat finansiering. I ett samarbete mellan tankesmedjorna Timbro och ECEPR har tre tänkbara modeller granskats för vården som kan tjäna som inspiration. Det handlar i korthet om att skifta delar eller hela vårdens finansiering från skattekistan till privata obligatoriska försäkringar - i stil med trafikförsäkringen.

I Sverige finns en spridd föreställning om att privat finansiering leder till ökad ojämlikhet och en vårdmodell där resurssvaga står utan hjälp. Det stämmer inte. Tvärtom är tillgängligheten till vård i länder som Japan och Nederländerna - som har system med obligatoriska privata vårdförsäkringar - bättre än i Sverige, samtidigt som de i likhet med oss har god folkhälsa och lång livslängd. Staten reglerar systemen, för att säkerställa kvalitet och att personer med lägre inkomster får god vård, samt står för kompletterande finansiering.

I en första rapport lyfte vi fram Japan som föredöme för Sverige. Japan har nämligen en betydligt svårare demografisk situation än Sverige, med många vårdkrävande äldre och få unga i samhället. Ändå är hälsoutfallen på samma eller högre nivå än i Sverige, och vården bara till hälften finansierad offentligt. Resten sker via obligatoriska privata försäkringar.

I en andra rapport som nu lanseras tittar vi på Nederländerna, som gått ännu längre i övergången mot privata försäkringar. Nederländerna är ett europeiskt välfärdssamhälle, med en universell sjukvårdsmodell av nordiskt snitt. Samtidigt spelar staten en betydligt mindre roll i finansieringen av vårdsystemet. Personer som har låga inkomster och/eller hälsoproblem gynnas av fördelningsmekanismer i systemet och statligt stöd ges till de som inte har råd att teckna en egen försäkring.

Det finns fyra fördelar med det nederländska vårdsystemet jämfört med det svenska:

Det finns alltså goda skäl att inspireras av den nederländska vården. Systemet varken kan eller bör kopieras, men visar att det finns alternativ till att höja skatter för att finansiera välfärdstjänster som alla betalar för, men somliga ändå inte får vid behov.

Nima Sanandaji
vd ECEPR och författare av rapporten "Ålderskris - hur privat finansiering kan rädda välfärden" tillsammans med Gabriel Heller Sahlgren
Karin Svanborg-Sjövall
vd Timbro

Källa - 2019-06-12 20:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Folkmordet i rwanda
  2. Ensamkommande gymnasiestudier
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Ulf kristersson stärk gränsen
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+