På spaning efter den tid som är

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

På spaning efter den tid som är - Två syskon, Erik och Anna, rör sig till fots genom en varm och vacker svensk sommar. Men något är väldigt fel. Sverige är förött av inbördeskrig. Konkurrerande milisgrupper strider om territorium. Erik och Anna rör sig i ett landskap av utbrända gårdar, avrättade människor och ensamma, sjuka barn.

Han är den tafatte lillebrodern, hon en skicklig strateg och krigare. Tillsammans flyr de genom de svenska skogarna med sikte på kusten där de hoppas kunna korsa havet och ta sig ur landet.

- Jag var intresserad av den existentiella grundproblematiken i att befinna sig vid liv men ändå vara konstant hotad till livet när civilstaten är borta, säger Jerker Virdborg som har skrivit romanen "Sommaren, syster".

Det har nu gått två år sedan flyktingkrisen nådde sitt crescendo. Och nu börjar man se effekterna i den svenska samtidslitteraturen. Det är inte så att författarna har fiktionaliserat vår tids flyktingkris. Istället har de valt en annan väg (eller helt enkelt förlagt handlingen till en annan tid eller plats) för att kasta ljus över en av vår samtids mest brännande frågor.

- Att man inte ställer sig mitt i vår tids flyktingkris tror jag beror på att det finns så mycket bra journalistik om den. Jag tror att vi författare känner intuitivt att vi måste hitta en annan vinkel att belysa det ur. Fast jag vet inte, det kanske bara är ett självförsvar, säger Malmöförfattaren Torbjörn Flygt.

I våras gav Malin Nord ut romanen "Barmark", som delvis handlar om en motståndskvinna i det naziockuperade Norge som flyr över gränsen till Sverige - en idé som författaren fick när hon lyssnade på ett jämtländskt radioprogram om ensamkommande flyktingbarn (vilket hon berättade i podden Hysteria i mars).

Lundaförfattaren Sigrid Combüchen tar sig an samma tidsperiod i sin nyutgivna roman "Sidonie & Nathalie". Den handlar om två kvinnor som flyr till Sverige från det ockuperade Frankrike 1944. De är helt olika - Sidonie har haft en strulig barndom, Nathalie en privilegierad uppväxt på en vingård - och gillar egentligen inte varandra. Men flykten har bundit dem samman med en "tvillingkabel".

Combüchen har märkt av flykttemat i höstens utgivning. Hon säger att baksidestexten på Anne Swärds nya roman "Vera", om en europeisk kvinna som kommer till Sverige 1945, är närmast identisk med den på hennes egen bok.

Combüchen tror att många författarkollegor förvånades när de steg ut från kammaren och märkte att andra också skrivit på samma tema.

- Jag började tänka på det här 2013, och började skriva 2014. Samtidigt tänker jag att det har varit liknande situationer tidigare. När jag var barn kom det en massa ungrare, säger Sigrid Combüchen.

Torbjörn Flygts nya roman "Flyktväg" är kanske den som tydligast knyter an till vår tids flyktingkris. Men författaren säger att han hade börjat skriva på boken långt innan den där hösten för två år sedan, då flyktingkrisen gick in i sin mest intensiva fas.

- Jag har alltid en lång startsträcka innan jag sätter mig ner och skriver. Det som hände 2015 var mer en bekräftelse på att jag . . . hade rätt är väl fel att säga. Men att jag kände att något låg i luften.

I motsats till "Sommaren, syster" är det här smällkall vinter, och i fokus står en familj som beslutar sig för att gömma flyktingar. Händelserna skildras alltså inte ur den flyendes perspektiv.

- Jag har haft tankar på en sådan berättelse, men 2015 kom det 165 000 presumtiva författare till Sverige, som mycket bättre kan skildra den flykten. Det är historier som väntar på att skriva, säger han.

Romanen inleds med att huvudpersonen Hart, en ung harmynt och eventuellt autistisk pojke, ser två mörka skuggor pulsa fram genom de snötäckta fälten. Det är en slöjbeklädd mamma och hennes dotter, de befinner sig på flykt och behöver hjälp. Hart bestämmer sig för att gömma dem i ladan.

I landet, som aldrig specificeras - även om vissa markörer för tankarna till Central- eller Östeuropa - har det upprättats interneringsläger för flyktingar och alla religioner utom kristendom har förbjudits. Och det råder krig sedan "det internationella samfundet" fått nog av den repressiva regimen och bestämt sig för att intervenera.

När Flygt började skriva hade han tänkt sig en framtidsskildring. Men i takt med att han skrev blev han ikappsprungen av verkligheten.

- Jag ville väcka frågan: "Är det ett sådant här samhälle vi är på väg in i?" Jag har fått svar på den under skrivandets gång: "Ja det är vi. "

Inom Harts familj ekar den offentliga svenska debatten om flyktingkrisen. Vad händer med oss om vi hjälper dem? Harts syster Kathryn, som är den familjemedlem som är mest skeptisk till att hjälpa flyktingarna, beskriver krasst sin familj som ett gäng "Vansinniga godhetsapostlar. " Ett uttryck som har populariserats efter den stora flyktingkrisen 2015, alltså långt efter att Torbjörn Flygt började skriva på sin roman.

- Det kom bara till i skrivakten. Jag kände ju inte efter varje dag: "Vad är det som sägs nu?" Men det är klart att jag påverkas.

Ja, hur tar sig egentligen verkligheten in i skönlitteraturen? Det är så klart ingen slump att det kommer en massa berättelser om flykt just nu. Samtidigt drar sig de tre författarna för att tänka att de är del av en "trend".

- Man vet inte hur samtiden planterar sig i ens medvetande. Men jag vore en idiot om jag sa: "Nej, min bok har ingenting alls med dagens situation att göra". För naturligtvis har den det, säger Sigrid Combüchen.

Jerker Virdborg säger att han skrev om ett Sverige i inbördeskrig redan i debuten "Svart krabba" 2002, och att han sedan barnsben varit intresserad av krigstillstånd och laglöshet och utsatthet.

Det är sant att "Sommaren, syster" utspelar sig i ett landskap som liknar det i "Svart krabba", även om årstiderna skiljer sig åt (i debuten är det nattsvart vinter). Samtidigt är själva flykten som tillstånd mycket mer i fokus i den nya romanen, och de olika milisgrupperna som strider mot varandra för oundvikligen tankarna till dagens Syrien.

- Jag har inte börjat skriva om det här i takt med att omvärlden har förändrats. Det tar lång tid att skriva en roman. Medan samtiden förändras fort. Under 2010-talet har vi sett klimathotet eskalera, medan gängkriminaliteten breder ut sig i Sverige, parallellt med terrorismen. Och så Trump. Det är en förhöjd känsla av ett akut tillstånd. Och det lär ju bli ett ännu mer aktuellt tema de närmaste åren. Befolkningen i världen ökar hela tiden. Oundvikligen kommer det att bli konflikter om territorier vilket i sin tur leder fram till stora folkvandringar, säger Jerker Virdborg.

Torbjörn Flygt påpekar också att även han var inne på samma tema redan i sin debutroman, "Längsta ögonblicket" från 1995. Den gången handlade det om en pappa och en son som har flytt till Sverige från Balkan och utsätts för rasism på den skånska landsbygden.

Han hade tankar på att förlägga även "Flyktväg" dit. Innan boken gick till tryck i våras föreslog han för förläggaren att han kunde göra vissa justeringar.

- Det skulle vara så himla lätt att byta Oslow [den fiktiva ort där boken utspelar sig] mot Osby. Det är en liknande ort. Samma problem med främlingsfientlighet. Ungefär samma topografi, jag hade fått byta ut majsfälten mot något annat. När jag började fanns det inte på kartan att jag skulle sätta handlingen i Sverige. Men nu kan jag tänka: Kanske skulle jag ha gjort det?

Källa - 2017-09-28 09:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+