Regeringen missar sex av tio mål - På tisdag lägger finansminister Magdalena Andersson (S) fram höstens budgetproposition. Den visar hur regeringen tänker spendera statens pengar under 2017.
Luntan utgör samtidigt en redovisning av hur den rödgröna regeringen hittills klarat av att uppfylla alla sina långsiktiga målsättningar.
Regeringen Löfven har tydligare än någon tidigare svensk ministär satt upp konkreta mål för sin politik i exakta siffror och procent.
En närmare granskning av regeringens alla mål visar att inget av dem blir verklighet under nuvarande mandatperiod. Bara några få kan uppfyllas under nästa mandatperiod.
Om Stefan Löfven vinner valet 2018 lär han få det jobbigt att förklara varför så många mål med 2020 som slutdatum har missats.
Här är alla Löfvens politiska mål:
Stefan Löfven har satt ett mycket ambitiöst mål för svensk arbetsmarknad: Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Det är ett av hans främsta vallöfte, men samtidigt ett mycket ovanligt mål.
Det innebär inte bara att den svenska arbetslösheten måste sänkas drastiskt. Det innebär i praktiken även att tiotusentals personer ska förlora sina jobb i länder som Luxemburg, Tyskland och Tjeckien, några av de EU-länder där arbetslösheten idag ligger klart under 5 procent.
Regeringen räknar med en arbetslöshet i Sverige på 6,3 procent under 2019. För året därpå ligger nuvarande prognos på 6,2 procent.
Infrias: Nej.
Regeringen har lovat EU att höja sysselsättningsgraden i Sverige så att den 2020 ligger "väl över 80 procent" för kvinnor och män i åldern 20-64 år.
Det är en tuff uppgift eftersom sysselsättningen idag ligger på 78,3 procent. Den ökar inte med särskilt många decimaler år för år. Risken är snarare att den minskar när allt fler nyanlända flyktingar förs in i den officiella statistiken.
Regeringen gör dock ett allvarligt försök att skapa jobb inom grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.
För att målet ska nås måste fler invandrarkvinnor lockas ut i arbetslivet. Dessutom måste sysselsättningsgraden öka rejält i Skåne, det län som ligger allra lägst med endast 74,6 procent.
Infrias: Knappast.
Regeringen har lovat EU att andelen 18-24-åringar utan gymnasieexamen - och som inte studerar - ska vara mindre än 7 procent 2020.
Det är ett utopiskt mål med tanke på att en dryg tiondel av Sveriges 25-åringar inte har fullföljt gymnasiet. Och trenden är snarare att den siffran är på väg att öka.
Flyktingkrisen gör att det krävs fler riktade åtgärder och mer resurser för att fler ungdomar ska gå ut gymnasiet.
Regeringen lovar att sänka sjukpenningtalet från 10,8 till 9,0 sjukdagar inom fyra år. Det ska sänka statens mångmiljardavgifter för sjukfrånvaron under budgetåret 2020 till den nivå som gällde 2013.
I dagsläget framstår det som svårt med tanke på att sjukfrånvaron ökar. På bara ett år har svenska folket sjukskrivit sig 0,7 dagar mer.
Dessutom tvingades regeringen nyligen att skrota sitt förslag om att företagen skulle stå för en ökad del av sjukskrivningskostnaderna.
Regeringen utgår från att 700 000 nya bostäder byggs fram till 2025, en höjning av ett tidigare mål om 250 000 nya bostäder fram till 2020.
Siffran bygger på Boverkets prognos från oktober i fjol, som säger att det behövs 461 000 nya bostäder 2015-20 och 244 000 under perioden 2021-25.
I så fall måste nuvarande byggtakt fördubblas så att det i snitt produceras 80 000 bostäder per år. Varken byggfacket eller byggföretagen ser den nivån som möjlig.
Enligt gällande budgetregler ska det finnas ett överskott på en procent av bnp i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel. Det målet har regeringen i princip övergett genom att i dagens goda tider kalkylera med budgetunderskott.
Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) beror det övergivna budgetmålet dels på att hon ärvt ett stort budgetunderskott av alliansregeringen, dels på att hon inte velat hantera kostnaderna för fjolårets flyktingkris med nedskärningar och höjda skatter.
Under nästa mandatperiod ersätts dock dagens regler med ett nytt budgetmål, som innebär att överskottet över en konjunkturcykel utgör 0,33 procent av bnp. Det ska kombineras med ett mål för hur stor statsskulden bör vara, något som innebär att regeringen fram till 2019 måste banta den svenska statsskulden från drygt 40 till 35 procent av bnp.
Infrias: Inte just nu.
Regeringen lovar EU att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska minskas med 17 procent 2020 jämfört med 2005. Våra utsläpp ska bli 40 procent lägre än utsläppen 1990. Samtidigt ska andelen förnybar energi öka till 49 procent. Därutöver finns ett mål för att energieffektiviteten ska öka med 20 procent jämfört med 2008.
De här målen är inga utopier. Vi har fem långa år på oss. Däremot har regeringen kompletterat dessa officiella mål med mer svåruppnåeliga visioner. Ett exempel är att Sverige ska ha en helt fossilfri fordonsflotta år 2030.
Infrias: Troligen.
Regeringens jämställdhetspolitik har flera mål. Övergripande är att kvinnor och män ska ha "samma makt att forma samhället och sina egna liv" - ett mål som svårligen låter sig mätas. Däremot är det lättare att granska löftena om att kvinnovåldet ska upphöra samt att män och kvinnor ska ha samma löne- och studievillkor. De målen framstår i ljuset av dagens trender som väldigt avlägsna. Kanske är det därför som regeringen inte angivit något år för när målen ska uppfyllas.
Målet om jämlikhet i statliga styrelser uppnåddes helt nyligen. Däremot är fortfarande 64 procent av alla styrelseledamöter i svenska börsbolag män, något som inom kort kan leda till ny lagstiftning.
Infrias: Ja.
Regeringen har lovat EU att Sveriges offentliga och privata forskningsinvesteringar ska nå upp till 4 procent av bnp år 2020.
Det målet blir väldigt svårt att nå med tanke på att FoU-investeringarna minskat sedan 2001, från 4,1 till 3,2 procent av bnp. Det blir svårt för regeringen att öka andelen eftersom mer än hälften av FoU-investeringarna finansieras med privata medel.
Det finns dock ljus i tunneln: Den alleuropeiska mångmiljardsatsningen på ESS i Lund får forskningsanslagen på svensk mark att öka dramatiskt. Rent teoretiskt kan enbart EES höja de svenska forskningsanslagen till en nivå över 4 procent av bnp.
Utöver alla de här målen finns en handfull EU-gemensamma mål som regeringen lovat uppfylla.
Dit hör bland annat att förbättra integrationen bland nyanlända, att minska antalet elever som i förtid bryter sin skolgång, att öka andelen 30-34-åringar som avslutar sin eftergymnasiala utbildning samt att främja social delaktighet genom minskad fattigdom.
Infrias: Både ja och nej.