Regeringen räknade fel 34 miljarder försvann

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Regeringen räknade fel 34 miljarder försvann - "Det är nog högst i historien". Så säger en expert om att regeringen "sparade" 34 budgetmiljarder förra året genom en felräkning.

Bakom rekordsiffran ligger utlovade satsningar för sjuka, nyanlända och studenter - satsningar som nu inte blir av.

På onsdagen presenteras regeringens budgetproposition för 2018. Redan nu har miljonbelopp utlovats till bland annat satsningar på landsbygden, sänkt skatt för pensionärer, kunskapsutveckling i skolan och jobb till utrikesfödda kvinnor. Men regeringens löften är inte alltid huggna i sten, visar SvD:s granskning av statens årsredovisning för budgetåret 2016.

I stället för de tre miljarder som regeringen räknade med att ha kvar efter 2016 landade siffran på drygt 33,6 miljarder kronor - ett rekord i felkalkylering. Det är mer än Polismyndighetens, Migrationsverkets, Kronofogdens och Säpos årsbudget tillsammans.

För en lekman kan det verka bra att staten sparar pengar. Eva Engberg, expert på statsredovisning på Ekonomistyrningsverket, vill inte kritisera felkalkyleringen - men menar att det är anmärkningsvärt att regeringen lyckats räkna så fel.

- Det är nog högst i historien. I budgeten beräknades anslagsbehållningarna öka med drygt 3 miljarder kronor. Det innebär att det är en stor skillnad mellan budget och utfall, konstaterar hon.

Undantaget pengar avsedda för kommunikation och transport så återgår den större delen av de outnyttjade miljarderna nu till statskassan, vilket betyder att de projekt pengarna var avsedda för i de flesta fall inte blir av. Åtminstone inte just nu.

Hos Finansdepartementet har man ingen övergripande förklaring till rekordsiffran.

- Vi kan konstatera att förändringen av anslagsbehållningen var ovanligt stor 2016. Men det finns ingen enskild anledning till att det blev så här. Det är flera olika faktorer som bidragit till den här relativt stora skillnaden, kommenterar Gösta Brunnander, pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson (S).

De infrysta pengarna skulle bland annat ha gått till sjukersättningar, traineejobb och åtgärder för landsbygdens miljö.

Sjukpenning och rehabilitering: Här har staten spenderat 3,8 miljarder kronor mindre än man budgeterat för. Omvandlat i faktiska sjukdagar betyder det att svenskarna under 2016 fick sjukpenning för 6,3 miljoner färre dagar än beräknat.

"Trenden bruten - färre sjukskrivs" rapporterade TT i slutet av maj i år. Anledningen uppgavs vara att arbetsgivarna nu arbetar bättre med att förebygga och få tillbaka sjukskrivna i arbete - men även att försäkringskassan har skärpt sina kontroller av sjukskrivna. Klart är att betydligt färre får sjukpenning.

Aktivitets- och sjukersättning: Lägre antal beviljade sjukersättningar än tidigare gjorde att regeringen sparade in 910 miljoner kronor.

Föräldrapenning: Här spenderas 534 miljoner mindre än den ursprungliga budgetkalkylen. "Utgifterna för föräldrapenning lägre än beräknat", är förklaringen som anges i årsredovisningen.

Kommunersättning vid flyktingmottagande: Sveriges kommuner tog emot färre flyktingar än väntat, enligt årsredovisningen. Detta resulterade i 555 insparade miljoner för regeringen.

Insatser för nyanlända: Här har staten spenderat 448 miljoner mindre än vad som uppgavs i budgeten. Det innebär att nästan en femtedel av de öronmärkta pengarna aldrig nådde sina planerade projekt. Som förklaring uppges att antalet deltagare var lägre än beräknat i vissa program - men även att flera beslut försenades.

Arbetsmarknadspolitiska program: Regeringen gick ut hårt i budgeten och ville storsatsa på de nya insatserna extratjänster och traineejobb. Men "volymerna blev lägre än beräknat" och 3,1 miljarder outnyttjade pengar frös inne. Anledningen? Många fick jobb utan subvention, enligt statens årsredovisning, men i många fall "saknas efterfrågad kompetens hos målgruppen".

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet: Här sparade regeringen in 1,4 miljarder, vilket betyder att bara drygt hälften av de budgeterade pengarna användes. En stor del var öronmärkt för att stärka kvaliteten i utbildning för nyanlända och elever med annat modersmål än svenska. Flera uppdrag och projekt aldrig kom igång som planerat, förklarar årsredovisningen.

Investeringsstöd för studentbostäder: 2,1 miljarder kronor som skulle användas till nya investeringar riktade mot den ansträngda bostadsmarknaden för studenter kom aldrig fram. Förklaringen tycks ligga i tidspress: "Förordningen trädde i kraft 15 november 2016, vilket medförde att få beslut om framtida åtaganden hann fattas".

Upprustning av skollokaler: I budgeten för 2016 avsattes ett antal hundra miljoner specifikt för upprustning av skollokaler och skolors utemiljöer. Boverket beviljade en knapp tredjedel av ansökningarna då många bedömdes som "ofullständiga". Notan: 270 miljoner i infrysta budgetpengar.

Strukturstöd till fisket: Av de planerade stödpengarna till fisket betalades nio tiondelar aldrig ut. Samma sak hände med det fiskestöd som EU-budgeten finansierat; pengarna som kom fram till fisket var 98,2 procent lägre än vad budgeten kalkylerat. Utbetalda medel i förhållande till prognosen landade på en procent. Orsak? "Den sena uppstarten av den nya programperioden. "

Gårdsstöd: 1,1 miljarder kronor avsedda för "gårdsstöd med mera" frös inne under 2016. I statens årsredovisning uppges enbart att det inte har gjorts "någon slututbetalning av gårdsstödet under 2016. "

Åtgärder för landsbygden: De budgeterade utbetalningarna till "åtgärder för landsbygdens miljö och struktur" blev avsevärt lägre än planerat - drygt 30 procent mindre än vad budgeten angav. 1,2 miljarder kronor sparades in, samt ytterligare 628 miljoner från EU-budgeten som skulle gå till samma ändamål. "I huvudsak beror det på förseningar inom vissa delar av programmet", konstaterar årsredovisningen.

Källa - 2017-09-18 05:43

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+