Regeringen vill se ny barnlag 2020 - För att göra reklam för lagförslaget besökte barn- äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) Rålambshovsskolan i Stockholm. Där träffade hon elever i klass 8D och svarade på frågor.
- Sverige är ett väldigt barnvänligt land. Men det kan göras mer, säger Hallengren.
Sverige var ett av de första länderna som skrev under FN:s barnkonvention. Men den blir svensk lag först den första januari 2020, 30 år efter att den trädde i kraft.
- Det är väldigt symboliskt viktigt. Det är en viktig signal man skickar, säger Hallengren.
Inför att lagen ska träda i kraft ska regeringen genomföra ett treårigt "nationellt kunskapslyft" om barnkonventionens innehåll och ta fram en vägledning om hur den ska tolkas.
För tolkningsproblemen är många, anser kritikerna, och tunga instanser har avrått regeringen från att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Lagrådet har avstyrkt förslaget bland annat för att "de flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall".
Lagrådet har även ifrågasatt om det finns ett behov att göra lag av konventionen, eftersom Sverige redan lever upp till innehållet genom den lagstiftning som finns på olika områden.
Eleverna på Rålambshovsskolan undrar hur de kommer att märka skillnaden när den nya barnlagen införs.
- Barn får rätt att få sin röst hörd, att bli lyssnad på och att också få sina åsikter beaktade, säger Hallengren.
Den utredning som för ett par år sedan föreslog att konventionen ska bli svensk lag hävdade att det finns brister i tillämpningen av nuvarande lagar. Till exempel när det gäller barnens rätt att höras i alla domstolsbeslut och i förfaranden som berör barnet. Men lagrådet betvivlar att lagefterlevnaden blir bättre "om det införs ytterligare ett lager av bestämmelser".
Migrationsverket har i ett remissvar pekat på oklarheter som kan uppstå när de hanterar asylbeslut som berör barn. Ibland kan det anses olämpligt att höra barn och ibland kan vårdnadshavare vägra att låta barn höras.
Migrationsverket konstaterade också att det kan uppstå konflikt mellan kravet på att se till barnets bästa och intresset av att ha en reglerad invandring.
Hallengren vill inte svara på om barnkonventionen som lag innebär att reglerna om familjeåterföreningar måste ändras. I konventionen står att en ansökan om återförening ska "behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt".
Om juristernas kritik i allmänhet mot att göra barnkonventionen till lag säger ministern:
- Med all respekt för den kritik som finns, och den har vi lyssnat på och tagit hänsyn till. Det är först i januari 2020 som lagen träder i kraft.
Regeringen räknar med att lagförslaget får grönt ljus i riksdagen. Hittills har de rödgröna partierna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern gett sitt stöd.
Följ