Risk för skattehöjningar i kommunerna - Snopet - men det blir inga extrapengar till kommunerna som utlovats. Nu kan de tvingats höja skatten i stället.
Kommunerna var lovade fem miljarder kronor extra i statsbidrag, och pengarna skulle i första hand gå till utsatta kommuner med stora utgifter för exempelvis äldreomsorg, skolor och social verksamhet. Men nu stryps pengarna, och det kan göra läget knepigt för kommuner med ansträngd ekonomi, konstaterar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, Sveriges kommuner och landsting.
- Pengarna kan komma senare, för många partier sade sig vilja ge extra till kommunerna. Men problemet är att kommunerna måste fatta beslut om skatten senast den 30 november, säger hon.
Det innebär att de som kanske behöver pengarna mest kan komma att ta till skattehöjningar, tror hon.
- De kanske inte vågar ha is i magen och vänta på extrapengar till våren.
På flera håll blir inte intäkterna som kommunerna räknat med, exempelvis byggs inte alla de bostäder som kommunerna trott skulle ge dem fler invånare och mer skatteintäkter. Redan har en avmattad ekonomi visat att intäkterna inte kommer att öka i den takt som kommunerna hoppats på, berättar hon.
Många kommuner har också tagit emot många asylsökande, vilket ger kostnader.
- Bland landstingen och regionerna har bland annat Skåne, Blekinge och Jönköping signalerat att intäkterna inte räcker för att få ihop budgeten.
Just nu är det många kommuner som har stora utgifter på grund av ålderssammansättningen.
- Det är flera saker som händer på en gång. Dels har vi den stora efterkrigsgenerationen som börjar bli gammal och behöver vård, och dels så är det 90-talisterna som börjar få barn. Detta sker samtidigt, och detta har vi inte sett förut. Det ger ett hårt tryck på kommunerna.
Redan i våras, då SKL gjorde en enkät bland kommunernas ekonomichefer, så signalerade så gott som alla att det krävdes effektiviseringar, berättar hon.
- En tredjedel av ekonomicheferna sa att det krävdes skattehöjningar. Men det var ekonomicheferna, det är inte säkert att politikerna var inne på det. Nu har det dessutom bytts politiskt styre på många håll.
Allt detta gör att de där pengarna som utlovades var väldigt välbehövliga. Nu kommer de inte, och det tvingar kommuner att agera.
- Det finns kommuner som räknar med underskott redan i år.
Det går nämligen inte för sig för en kommun att gå med förlust år efter år, berättar hon.
- Om en kommun går med underskott så måste det återställas inom tre år, och kommunen måste ha en plan för det, säger hon.
Den enda satsning som genomförs är den sänkta pensionärsskatten, som partierna är överens om. Men den sänkningen kan ätas upp för vissa om kommunalskatten samtidigt måste höjas, befarar Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, tror att de uteblivna pengarna till kommunerna kommer att göra dem mer försiktiga.
- Det kan bli neddragningar, och kanske uteblivna rekryteringar och satsningar. Det i sin tur kan innebära en något lägre sysselsättning i kommunerna, säger Anna Breman.
Partierna har sedan tidigare lovat ökade statsbidrag till kommunerna med 5 miljarder kronor. Pengarna skulle ha gått till att jämna ut skillnader mellan rikare och fattigare kommuner.
Nu finns inte pengarna med i budgetpropositionen, men de kan eventuellt komma till vårändringsbudgeten, eller i ett annat budgetförslag om regeringsfrågan löses.