Så dålig koll har Säpo på de farliga islamisterna - Tre dygn efter terrorattacken i Stockholm står det klart att den 39-årige uzbeken kunde ha stoppats - om Säpos underrättelsearbete fungerat perfekt.
Är det orimligt att kritisera säkerhetspolisen för att en "ensamvarg" smyger under radarn?
Kanske.
Uppgiften att ha hundraprocentig koll på alla potentiella terrorister i ett öppet samhälle är naturligtvis omöjlig.
Men det måste konstateras: Säpo har de senaste åren missat flera svenska militanta islamister som utfört attacker i Islamiska statens namn.
I den IS-cell som låg bakom attackerna i Paris i november 2015 och Bryssel i mars 2016 - då 165 människor dog - ingick två terrorister med koppling till Sverige.
Osama Krayem från Malmö tycks ha radikaliserats medan han deltog i ett av kommunens jobbprojekt. Han gav sig av till Syrien sommaren 2014. Började lägga ut IS-propaganda med bestialiska avrättningar och bilder på sig själv med kalasjnikov på Facebook. Återvände till Europa via grekiska ön Leros och tyska Ulm till Bryssel, där han anslöt sig till terrorkommandot - utan att Säpo hade en aning om det.
I samma IS-cell ingick Mohamed Belkaid. Han bodde i flera år i Märsta, inte inte långt från lägenheten där 39-åringen greps i fredags kväll.
Belkaid var gift med en svensk kvinna. Han uppträdde under flera olika identiteter. Greps och dömdes till fängelse flera gånger, men utvisades aldrig, utan fick istället uppehållstillstånd av Migrationsverket. Så småningom försvann han ur landet. För att dyka upp som en av centralgestalterna i den fransk-belgiska IS-cellen.
Några dagar innan Osama Krayem drog på sig en ryggsäck med sprängmedel och begav sig till tunnelbanan i Bryssel sköts Belkaid till döds i en polisrazzia. Han dog med en kalasjnikov och en IS-flagga i famnen.
Och nu den uzbekiske mannen.
Hans koppling till IS tycks vara av ett lösare slag än Krayems och Belkaids. De ingick i ett elitkommando utsänt från Raqqa i Syrien.
Den misstänkte terroristen kom till Sverige med sin familj som asylsökande från Uzbekistan. Efter gripandet i Märsta påträffade polisen - förutom rånarluva och glassplitter från den kraschade Spendrupslastbilen - en dator full med IS-propaganda och chattar med IS-anhängare.
I juni i fjor fick han avslag på sin asylansökan. I december gav Migrationsverket honom fyra veckor på sig att lämna landet. I februari fick polisen i uppdrag att leta upp honom.
Samtidigt - det har Säpochefen Anders Thornberg medgett - fanns mannen i Säpos underrättelseregister som en misstänkt figur. Men den informationen överlämnades aldrig till polisen.
Det faktum att utvisningen inte verkställdes fick statsminister Stefan Löfven att ryta till på S-kongressen i Göteborg.
"Det gör mig extremt frustrerad!"
Samtidigt som Säpo missat tre svenska terrorister drog man hösten 2015 igång en landsomfattande klappjakt på en fullständigt oskyldig 22-åring som bodde på ett asylboende i Boliden.
Efterlysning med foto skickades ut. Nationella insatsstyrkan kopplades in. Mannen greps under dramatiska former. Men fick släppas när det visade sig att han inte hade några som helst planer på att begå terrorbrott.
Enligt Anders Thornberg har Säpo de senaste åren avvärjt flera terrordåd utan att basunera ut det offentligt. Säkerhetspolisen vill inte avslöja sina arbetsmetoder. Detta finns ingen anledning att betvivla.
Men i december 2010 lyckades Taimour Abdulwahab - född i Irak, uppvuxen i Jönköping och utflyttad till Luton i England - återvända till Sverige och spränga sig själv i luften vid Drottninggatan i Stockholm. Bara tur förhindrade att dussintals människor dog.
Säpo har inte bara fiaskon utan också en succé som man brukar lyfta fram: 2010 reste fyra män i bil från Stockholm till Köpenhamn för att ställa till en massaker på Jyllandsposten. Men Säpo och danska PET övervakade dem hela vägen, ingrep och fick männen dömda till tolv års fängelse.
Sverige har exporterat trehundra IS-jihadister till Syrien och Irak. Hälften har återvänt hem. Här har de åtskilliga anhängare.
Det är naturligtvis en svår uppgift - kanske omöjlig - för Säpo att ha järnkoll på alla potentiella attentatsmän. Särskilt den typ av "ensamvargar" som den misstänkte 39-åringen tycks vara.
Ändå måste frågan ställas: Borde Säpo ha kunnat förhindra terrordådet i Stockholm?
"Det är för tidigt att spekulera i om Säpo gjort något fel", säger justitieminister Morgan Johansson.
Varje demokrati går en svår balans mellan övervakning och öppenhet. Den avvägningen sätts nu på prov.