Så har M svängt efter epoken Reinfeldt - Med den nyvalda partiledaren Ulf Kristersson har Moderaterna uppenbart backat tillbaka och återtagit en rad traditionellt konservativa ståndpunkter. Men på migrationspolitikens område skär det sig allra mest mot tidigare idéprogram, skriver debattören Per Sundgren.
Jag läser Moderaternas idéprogram från 2011. Man kan ju tro att det är ett viktigt dokument, ett slags politisk kompass. Men antagligen är dess viktigaste funktion att det uttrycker den bild av partiet som man bedömer som mest säljbar för tillfället. Det handlar alltså i hög grad om marknadsföring och marknader kan som vi vet förändras fort. Programmet utgör på flera sätt ett slående exempel på hur fort det kan gå att mer eller mindre byta ideologi.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Idéprogrammet från 2011 är skrivet i ett helt nytt politiskt läge. Moderaterna är inte längre ett oppositionsparti utan ett regerande statsbärande parti. Partiet för dem som ägde har omvandlats till det "enda arbetarpartiet". Man gör sig i stort sett av med all gammal konservativ bråte och lägger sig till med en retorik som i hög grad är lånad från arbetarrörelsen. Inga hänvisningar sker till nationalism och kristendom och inte heller finns den för socialkonservatismen centrala tankefiguren om den lilla och den stora världen kvar.
Uppgiften är nu att konkurrera med Socialdemokratin om mittenväljarna, vilket kräver en total omskrivning av historien. Moderaterna har inte längre sina rötter i den konservativa idétradition som hyllat kung och fosterland och bekämpat den allmänna rösträtten. Nej, partiet har nu bildats för att sprida upplysningens idéer och bekämpa odemokratiska idéer. Grunden för det svenska välfärdssamhället utgörs helt enkelt av det moderata idéarv som har sina rötter i "traditioner och värderingar som kommer från upplysningstidens uppbrott mot överhet och dogmer". Denna tradition har Moderaterna fått försvara mot motståndare "som förringar demokratin, relativiserar människans rätt till frihet, bagatelliserar minoriteters rättigheter och talar om jämställdhet med förakt".
Att denna bild av partiets historia är en uppenbar förfalskning har inte tillräckligt uppmärksammats hittills. Det var när det i programmet hävdades att Moderaterna varit drivande i frågan om kvinnlig rösträtt och i motståndet mot apartheid som reaktionerna blev så starka att en smärre justering av programmet blev nödvändig.
Efter att ha lyssnat på budskapen från den nyvalde moderata partiledaren Ulf Kristersson och tagit del av besluten från senaste partikongressen är det uppenbart att det moderata idéprogrammet behöver justeras på betydligt fler punkter. Partiet har så uppenbart backat tillbaka och återtagit en rad traditionellt konservativa ståndpunkter. Lag och ordning, hårdare straff och flera poliser har åter blivit centrala inslag i moderat politik. Hur annorlunda lät det inte i idéprogrammet från 2011. "Strängare straff, fler lagar och fler poliser leder inte automatiskt till ett tryggare samhälle. " Tvärtom skapas trygghet "genom att förebygga och minska de faktorer som ligger till grund för brottslighet".
Men allra mest skär det sig på migrationspolitikens område. Den inställning som regeringen Reinfeldt stod för är nu helt övergiven, men i idéprogrammet kan vi läsa om den typiskt svenska toleransen och förpliktelsen att arbeta mot främlingsfientlighet. "Det uppmuntrar till ett öppet Sverige, ett land att söka sig till för människor som vill forska eller arbeta. " Sverige ska vidare vara en internationell röst för mänskliga rättigheter. "Vi tror på en värld utan gränser och med fri rörlighet. "
Nu påstår inte jag att inte också andra partier har förändrat sin migrationspolitik under trycket av den stora flyktinginvandringen 2015. För Moderaterna handlar det inte om någon liten förändring utan om att totalt kassera den politik med "öppna hjärtan" som bar Fredrik Reinfeldts märke och uttrycktes på följande sätt i programmet från 2011: "Moderaterna värnar asylrätten och vill att Sverige tillhör de länder som tar ett stort ansvar och undsätter människor som är i nöd. " Programmet från 2011 gäller uppenbarligen inte längre och fyller det någon funktion så är det som ett minnesmärke över epoken Reinfeldt.
idéhistoriker och f d kulturborgarråd (V)