Så ska EU lösa den laddade flyktingfrågan - Asylmottagningar i Afrika, en egen EU-gränspolis och en ny asylmyndighet. SvD har tittat på några av de förslag om migration som bollas mellan EU-länderna inför det stora sommartoppmötet i nästa vecka. Det ursprungliga förslaget, om solidarisk uppdelning av asylsökande i EU, ser ut att falla.
BRYSSEL EU-länderna har sedan sommaren 2015, då ett rekordantal flyktingar kom till kontinenten och Sverige från framför allt kriget i Syrien, försökt komma överens om gemensamma asyl- och migrationsregler. EU-kommissionen vill att länderna delar upp asylsökande och flyktingar mellan sig enligt bindande kvoter. Sverige och Tyskland, till exempel, stödjer den linjen.
Men knappt någon tror att migrantkvoterna överlever. Motståndet är för hårt från olika EU-länder som antingen inte vill ha någon invandring alls, men också från länder som av princip inte vill lägga sin migrationspolitik i händerna på EU och därför bara går med på "frivilliga" kvoter - alltså inte förpliktigar sig till någonting alls.
- Det blir ingen kompromiss om migration. Det finns inte vad jag vet ett enda dokument som säger att man måste bli ett invandringsland när man går med i EU, sade Ungerns ledare Viktor Orbán i Budapest förra helgen.
Ledarna från Frankrike, Tyskland, Danmark, Italien, Spanien, Österrike, Bulgarien, Grekland, Malta, Nederländerna och Belgien träffas redan på söndag i Bryssel för att se över vilka av de föreslagna EU-lagarna kring migration som kan räddas före toppmötet, men också för att titta på några nya och nygamla sista minuten-förslag:
Flera EU-länder vill att man betalar länder i exempelvis Nordafrika för att öppna asylläger där en EU-migrants asylskäl kan utredas redan innan han eller hon försöker korsa Medelhavet. Poängen är alltså att strypa migrantrutten med båtar över havet, och se till att migranterna inte sätter sin fot i Europa. Stefan Löfven (S) sade till TT i onsdags att han kan tänka sig ett sådant system, med några förbehåll.
Förslaget har dykt upp regelbundet ända sedan slutet av 80-talet, men fallit av det enkla skälet att de utpekade värdländerna för EU-lägren inte alls kan tänka sig det.
Frankrikes Emmanuel Macron föreslog förra året EU-finansierade läger i Tchad. Tchads president Idriss Deby svarade syrligt nej. Han sade att hela den afrikanska kontinentens EU-resenärer då skulle försöka ta sig till Tchad för att söka EU-asyl.
Angela Merkel har i år försökt övertala Egypten, Tunisien och Marocko att bli värdar, men fått kalla handen. I en intervju med den belgiska tidningen Le Soir i veckan sade den tunisiske EU-ambassadören Tahar Chérif:
- Vi fick frågan nyligen under en resa i Tyskland, och Italien har också frågat. Vårt svar är tydligt: nej.
I sin inbjudan mini-mötet om migration i helgen skriver EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att bristen på enighet kring kvoter gör att man nu måste fokusera på områden där besluten redan ligger "hos EU" - som gränspolitiken.
EU-kommissionen vill höja budgeten för EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå (EBCB) rejält, och utöka antalet gränspoliser till 10 000. Men Juncker vill att poliserna blir en riktig "EU-gränspolis", alltså inte "bara" att poliser från olika EU-länder hjälps åt med olika uppdrag, och koordineras av EBCB, utan att unionen får en egen, vapenbärande polisorganisation, alltså gräns- och kustbevakning, under EU-kommando.
Det förslaget kan stöta på patrull i länder som gärna sänder eller kallar poliser till olika samarbeten, men inte alls vill att EU plötsligt ska skaffa sig ett eget polisväsende. Troligtvis så kommer förslaget att mynna ut i ett samtal om fler polissamarbeten.
Det finns i dag ett “stödkontor", EASO (European Asylum Support Office) som bistår EU-länder i asylpolitiken. Kontoret kartlägger praxis för asylbehandling runtom i unionen, anordnar utbildningar för migrationstjänstemän och försöker förbättra kommunikationen mellan EU-länderna kring asyl.
Men Jean-Claude Juncker och EU-kommissionen vill omvandla stödkontoret till en permanent EU-asylmyndighet som skulle utföra asylutredningarna av migranter i mottagningslägren i EU:s ytterkanter.
Den skulle också arrangera avvisningen från EU av migranter som fått avslag. Även detta förslag kan möta motstånd från länder som inte vill ge EU mer makt och föredrar samarbeten mellan olika EU-länder när dessa bedöms som nödvändiga, snarare än permanenta EU-lösningar med kommandobrygga i Bryssel.