Sämre kvalitet på hem för ensamkommande - Lex Sarah-anmälningarna till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, om allvarliga missförhållanden på hem för vård och boende (HVB) för ensamkommande flyktingbarn ökar i kölvattnet av den stora tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn under hösten 2015.
Platsbrist på befintliga boenden ledde till panikplaceringar i hastigt hopsydda verksamheter, men trots det pressade läget gjordes bara nio lex Sarah-anmälningar till Ivo i Skåne 2015. Redan i juli i år hade siffran passerats.
Hittills i år har tio anmälningar gjorts. Men långtifrån alla missförhållanden, eller risker för missförhållanden, anmäls, tror Joonas Terje, enhetschef på Ivo och ansvarig för tillsynen av socialtjänsten i Skåne.
- Det finns ett mörkertal. Det sker fler saker på boendena som borde eller kunde ha anmälts än vad som faktiskt sker, säger han.
- Vi får inte glömma att de lex Sarah-anmälningar som kommer till Ivo bara är de som gäller risk för allvarliga missförhållanden. Övriga anmälningar ska verksamheterna hantera och åtgärda själva. Och vad som är allvarligt och inte är alltid en bedömningsfråga.
Under 2015 anvisades 4 025 ensamkommande flyktingbarn för placering i Skånes kommuner. Den ansträngda situationen under hösten fick Ivo att se mellan fingrarna på brister i kommunernas hantering. Myndigheten avstod också från att påpeka brister på boendena som inte bedömdes möjliga att åtgärda.
"När situationen var som värst gjorde Ivo bedömningen att kommunerna inte alltid klarade av att leva upp till lagar och föreskrifter. Att då i tillsynen påpeka brister som det inte fanns förutsättningar att åtgärda var inte effektivt. Ivo kompromissade dock inte i bedömningar som kunde riskera barnens trygghet och säkerhet", skrev myndigheten på sin sajt i april i år.
Samtidigt gjorde Ivo bedömningen att situationen kring de ensamkommande flyktingbarnen nu har stabiliserats, och att pressen på kommunerna minskat.
"Ivo kommer nu att i sina bedömningar utgå från att kommunerna har förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Men myndigheten kommer fortsatt att göra helhetsbedömningar och utifrån trygghet och säkerhet för barnen i varje enskilt ärende", skriver myndigheten.
Men även i år är kvaliteten på boendena generellt lägre än den tidigare varit, säger Joonas Terje.
- Kvalitetsbristerna kan bestå i att det saknas tillräcklig kunskap och kompetens hos dem som arbetar på boendena, att lokalerna inte håller tillräckligt god standard och att antalet placerade för barn är för högt.
Före den stora tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn i fjol var det vanligast att verksamheter hade plats för sex till tolv barn. Idag finns många hem med över fyrtio boende.
Exakt hur många hem för ensamkommande som idag är verksamma i Skåne, eller hur många barn som är placerade, är osäkert.
- Det är väldigt svårt att få fram säkra eller beständiga uppgifter. Kommunala verksamheter har startat med kort varsel och i snabb takt, och lika snabbt kan de upphöra när behovet minskar, säger Joonas Terje.
- Glappet mellan mycket stort behov under en kort tid och ett otillräckligt utbud bidrog till att antalet platser, framför allt på kommunala HVB, ökade till max eller mer. Det finns många kommunala verksamheter som startat som boenden för tio barn, men nu har tjugo placerade. Kommunerna behöver ju inte tillstånd för att bedriva verksamhet.
Extremfallet i Skåne är kommunalt drivna Fredriksdal HVB i Helsingborg. Boendet hade anmält 24 platser, men visade sig vid en inspektion i april ha 93 barn inskrivna.
- Vi hittade många brister, men inget som föranledde att vi ville stänga boendet, säger Joonas Terje.
- Men generellt säger det sig självt att ju fler barn man tränger ihop, och ju fler som behöver dela rum, desto större är risken för att det uppstår brister.
Formellt finns inget fastställt maxantal barn per HVB-verksamhet.
- Men för att man ska kunna bedriva en kvalitativ verksamhet finns det naturligtvis ett max, säger Joonas Terje.
Behovet av att snabbt få fram platser under hösten och vintern i fjol har också lett till att barn vårdats på illegala boenden.
- Det ledde till en svart marknad där entreprenörer startade HVB utan tillstånd. Vi har sett till att dessa upphört efter hand som vi fått kännedom om dem, främst genom tips från socialsekreterare, privatpersoner och medier, säger Joonas Terje.
Hittills i år har Ivo tagit emot tio anmälningar enligt lex Sarah om allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden på HVB-verksamheter för ensamkommande flyktingbarn i Skåne.
Under hela 2015 gjordes nio anmälningar. 2014 gjordes fyra.
Under 2016 har Ivo tagit emot 33 klagomål som rör HVB för ensamkommande. Tio av dessa har lett till en granskning.
Hur många HVB-verksamheter för ensamkommande flyktingbarn som finns i Skåne idag är osäkert. Vid Ivos räkning i november 2015 fanns 114 verksamheter. Vid en extra räkning i maj i år fanns 183 verksamma boenden.
Under våren har 15 boenden, varav sju i Malmö, stängts på huvudmannens initiativ.
Ivo har inte stängt något HVB för ensamkommande på grund av brister i verksamheten.
Däremot har myndigheten sett till att fem illegala verksamheter har stängts efter tillsynsbeslut.
Under 2016 har 29 nya ansökningar om att starta HVB i Skåne inkommit till Ivo. Elva av dem har beviljats.
Hittills i år har 347 ensamkommande anvisats för placering i Skåne.
Källor: Ivo, Migrationsverket.