Satsa på de invandrare som nästan får jobb -
Moderaternas integrationskommission ska ta fram reformer för att Sverige ska få "världens bästa integrationspolitik", som Ulf Kristersson uttrycker det. Ambitionen måste vara precis så hög. Uttrycket "den som har stor makt, har också ett stort ansvar" som tillskrivs Spindelmannen kan för svensk del översättas till: "det land som har stor invandring, har ett stort integrationsansvar". Men hur når man dit?
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Integration handlar hårdraget om två saker. Kulturell integration och integration på arbetsmarknaden. Kulturell integration rör känslosamma frågor om hur mycket en minoritetsgrupp ska anpassa normer och värderingar till majoritetskulturens. Diskussionen är viktig. Svensken saknar i dag språk för att tala om de konflikter som uppstår. Därför är det välkommet att exempelvis en islamolog som Eli Göndör ingår i M:s integrationsgrupp. Men det är samtidigt inte på seminarium utan i mötet med verkligheten som konflikterna kan få sin lösning, Ofta genom dialog, ibland genom domstol. Det är ingen slump att det är stora företag som IKEA som har löst frågan kring huvudduk genom att ta fram en uniformsliknande gulblå som matchar företagets profil med hjälp av kvinnokooperativet Yalla Trappan i Malmö. Det är också på jobbet som frågan om religiösa helgdagar kan få sin lösning.
Om vi accepterar premissen att integration sker på jobbet, eller åtminstone att de kulturella konflikterna blir som tydligast där och därför tvingar fram lösningar, är det etniska arbetslöshetsgapet av dubbel vikt att krympa. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,4 procent år 2018. Bland inrikes födda var siffran 3,8 procent. Klyftan har ökat över tid. Arbetslösheten var cirka 2,1 gånger högre för utrikes födda än för inrikes födda 2005. 2018 var arbetslösheten för utrikes födda 4,2 gånger högre. 2017 var året då de många asylsökande 2015 verkligen började slå igenom i statistiken.
I arbetslöshetens dike växer nässlorna, utanförskapet, brottsligheten. Rapporten "Vilka företag bryter utanförskapet bland utrikes födda?" från Handelns Forskningsinstitut, som släpps i dag, är därför obligatorisk läsning. Forskarna har studerat vilka företag som bryter utanförskapet. Det är en förbisedd fråga då forskningen tenderar att fokusera på de arbetslösa. Här studerar man istället vilka företag som anställer de personer från Afrika och Asien, däribland Mellanöstern, som har högst arbetslöshet.
Svaret är inte så förvånande: den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn. Särskilt viktig är besöksnäringen (hotell- och restaurang) och bemanningsbranschen. Forskningsledaren Sven-Olov Daunfeldt beskriver branscherna som "integrationsmotorer" (läs en längre intervju med honom på SvD. se/ledare).
Rapportens viktigaste poäng är att arbetsmarknadspolitiken är felkonstruerad både från höger och vänster. Många satsningar fokuserar på att få de som står längst från arbetsmarknaden att komma i arbete. Men som forskarna påpekar fungerar arbetsmarknaden som en slags bostadskö. Det är först när de som står nära arbetsmarknaden har fått jobb, som de mindre kvalificerade har en chans. Både etableringsjobb, som innebär massiva statliga subventioner, och inträdesjobb kritiseras av det här skälet. Insatserna riktas mot nyanlända och långtidsarbetslösa, inte mot korttidsarbetslösa och personer som varit i Sverige en längre tid utan att lyckas behålla jobbet där satsningarna hade kunnat ge större effekt.
P olitiken är feltänkt även på europeisk nivå. Näringspolitiskt fokus läggs på FoU-intensiva branscher som tillverkningsindustrin, trots att den största utmaningen är att få lågkvalificerad arbetskraft i arbete. Det gäller även företagsstöden i Sverige. Samtidigt har villkoren för exempelvis hotell- och restaurangnäringen försämrats. I Sverige finns aktuella exempel från den gångna mandatperioden: utökade krav på personalliggare, sänkt RUT och höjda arbetsgivaravgifter för unga.
En ny arbetsmarknadspolitik bör fokusera mer på de invandrare som är på vippen att få ett jobb och de företag som anställer dem. I valrörelsen 2010 ville M med känslor visa att arbetslinjen handlade om mer än ekonomi och statsfinanser genom filmen “bara en av många anledningar" som visade hur man ofta blir kär på jobbet. När M nu uppdaterar sin logotyp, kan partiet passa på att uppdatera sin film också: "Integration på jobbet".
Tf