Sista partiledardebatten innan lovet - Den konflikten har hamnat i skuggan av höstens migrationskris och terrordåden i Paris och Bryssel. För svensk del har migrationskrisen avtagit sedan antalet asylsökande sjunkit kraftigt under våren. Och bortsett från Vänsterpartiet råder bred enighet om åtstramningen av migrationspolitiken.
Därmed har utrymmet ökat för partiledarna att åter fokusera på jobben i riksdagens partiledardebatt på onsdagen. Den stora asylmottagningen förra året har dessutom gjort en kraftfull jobbpolitik än mer nödvändig.
Lägre ingångslön
Hittills har den främsta skiljelinjen mellan den rödgröna regeringen och Allianspartierna handlat om behovet av lägre ingångslöner för dem som ska ta sig in på arbetsmarknaden. Statsminister Stefan Löfven hävdar att förslag om lägre ingångslöner är ett hot mot den "svenska modellen". Att det behövs fler enkla jobb för dem med låg utbildning talar däremot båda blocken om.
För Löfven och för Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin handlar debatten också om att visa att regeringen fungerar som vanligt efter Miljöpartiets kris och byte av kvinnligt språkrör.
KD-kris
Även de fyra Allianspartierna kan ha behov av att visa upp enighet. Liberalerna har till skillnad från de övriga tre valt att inte göra upp med regeringen om energin och kärnkraften. Liberalerna är inte heller med i försvarsöverenskommelsen som slöts för ett år sedan.
De rödgröna, inklusive V, fick 41 procent av opinionsstödet i SCB;s senaste mätning, medan Allianspartierna fick 39,3 procent.
Mest behov av att synas har Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, vars parti bara fick 3,1 procent. Men eftersom Busch Thor inte har en riksdagsplats, så försvaras partiets färger i debatten av riksdagsgruppens ledare Andreas Carlson.