Steg framåt i EUs flyktingtvist - - Det är ett litet, men ändå viktigt steg på vägen, säger migrationsminister Heléne Fritzon (S) på telefon från torsdagens informella ministermöte i Sofia.
Där lyckades EU:s nuvarande ordförandeland Bulgarien få stöd för en ny väg i jakten på en kompromiss.
- De har föreslagit att de här veckorna ska användas till att experter - helt enkelt tjänstemän - ska jobba fram ett underlag som sedan ska tillställas ministerrådet i början av mars, berättar Fritzon.
- De ska titta på vad medlemsländerna har sagt och gjort för inspel och hur en möjlig revidering av Dublin (EU:s grundregler om var asylansökningar ska behandlas) skulle kunna se ut.
EU-kommissionen lade sitt förslag om nya Dublin-regler redan sommaren 2016. Tanken är att asylansökningarna fortsatt ska behandlas i det första EU-land som den sökande kommer till. Om trycket vid någon gräns blir för hård - som i Grekland under 2015 - ska dock en fördelning träda i kraft där de asylsökande kan bollas vidare till andra länder.
Protesterna har dock varit intensiva från framför allt en rad länder i Öst- och Centraleuropa, som inte kan tänka sig att acceptera en modell där de får flyktingar skickade till sig.
Motståndet har även lett till att Ungern, Tjeckien och Polen vägrat delta i den akuta omfördelning som EU-länderna beslutade om under krishösten 2015 för att avlasta Grekland och Italien, vilket lett till att EU-kommissionen nu dragit trion inför EU-domstolen.
Om expertgruppen verkligen kan föra frågan framåt återstår att se. Och även om deras utvärdering är något som både kvotvänner och -motståndare kan acceptera.
- Det är ett väldigt öppet uppdrag, men det är ett sätt för ordförandeskapet för att få in frågan på dagordningen igen. När vi vet mer om det så måste vi formulera en svensk ståndpunkt för det och söka stöd för det i riksdagen, säger Heléne Fritzon i Sofia.
EU-länderna enades 2015 om att avlasta Grekland och Italien genom att under två års tid omfördela asylsökande som anlänt till de båda länderna under den upptrappade flyktingkrisen. En viss omfördelning pågår fortfarande av de personer som anlänt till länderna innan tiden löpte ut i september 2017. Totalt har dock bara drygt 30 000 av planerade 160 000 blivit flyttade. Så här har omfördelningen sett ut hittills:
Polen och Ungern har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen.
Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas blev 61 475 aldrig ålagda några specifika länder.