Stor ära att hjälpa de svenska brandmännen - Tältlägrets galgar i brandhärjade Hälsingland hängde tomma i bara några timmar - nu är sextiotalet franska räddningsarbetare, som ska hjälpa till med sin specialitet i kampen mot skogsbränderna, på plats i ett blixtsnabbt uppbyggt tältläger.
Kuddar och täcken läggs på smala sängar. Lampor, bordsfläktar och brandvarnare kopplas in. Här byggs hundra sovplatser på drygt ett dygn. Varje kvinna och man, från den franska räddningstjänsten, får krypa in i en förhållandevis välutrustad sovkabin i ett vitt tält.
Sådana här typer av basläger bygger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vid olika kriser runt om i världen. Men så många tält har inte blivit byggda i Sverige. Första gången var i Skåne under flyktingkrisen 2015, och tältlägret i Hälsingland det andra tillfället - under den pågående brandkatastrofen.
- Här bygger vi sov- och viloplatser där man kan ta igen sig efter alla långa timmar ute på brandplatsen, säger Bobby Rose, gruppledare vid MSB, till TT:s reporter på platsen.
Sovkabinerna stod färdiga när de franska brandarbetarna rullade in med en buss i Färila - orten i Ljusdals kommun där en sambandscentral för brandinsatserna upprättats.
- Vi är ett team på sex man från MSB som är med och sätter upp tälten, men många frivilliga från trakten ställer upp och ser till att det här kan lösas snabbt och smidigt. I dagsläget är vi 25 personer här för att ordna 100 sängplatser, säger Bobby Rose.
Tälten i lilla Färila vittnar om att brandsituationen i länet är allvarlig, och Gävleborgs landshövding tittar mot lägret med blandade känslor.
- Jag känner stolthet över allt som byggs upp och alla frivilliginsatser, men det blandas med den oro som jag känner för den värsta branden vi någonsin haft i Sverige. En brand som är så otroligt intensiv, men dessutom lynnig då den helt plötsligt hoppar två kilometer bort, säger landshövding Per Bill till TT.
Brandpersonalen från Frankrike ger inget definitivt datum för hemresa.
- Vi har inga begränsningar. Vi har meddelat att vi är tillgängliga för en- två veckor. Men det kan bli längre, säger Jean Paul Monet, ett befäl vid räddningstjänsten, och betonar att hjälpbehov och resurser avgörs och fördelas inom ramen för EU-samarbetet.
Fransmännen är bland annat specialiserade på att med helikopters hjälp fira ner räddningspersonal till brandområden och därifrån motarbeta skogsbränderna.
- För mig är det en stor ära att komma hit och hjälpa de svenska brandmännen. Vi hoppas att effektivt kunna hjälpa våra vänner att stoppa bränderna, säger Stephane Nissle, ställföreträdande gruppledare för fransmännen.
Veckans största utmaning är stigande temperaturer, enligt räddningsledaren Robert Strid i Ljusdals kommun.
- Vi arbetar fortsatt med brandgator en bit bort från brandfronten, men det är stor risk med en vind som tar i och stigande temperatur.
Svenska väderkartor tycks alltså fortsätta att vara röda, med stora solar inritade över landet - också i de utsatta brandområdena.
- Jag måste säga att det är väldigt jobbigt att alla vädergudar hela tiden är på bestens sida och aldrig på vår, säger landshövding Per Bill.