Storbanken Så hotar Sveriges ökade ojämlikhet ekonomin - De ekonomiska klyftorna i världen ökar så mycket att storbanken Citi nu varnar för att det kan leda till politiska och ekonomiska problem.
Även i Sverige växer klyftorna och vi är inte längre ett av världens absolut mest jämlika länder.
Det finns en del motsägelser i den nya rapporten "Ojämlikhet och välstånd i den industrialiserade världen". Citi konstaterar att samtidigt som antalet fattiga i världen minskat dramatiskt sedan 80-talet så har de ekonomiska klyftorna ökat.
Antalet absolut fattiga, som lever på mindre 1,90 dollar per dag, har mer än halverats till 800 miljoner människor. Men i och med att de rika ökat sin förmögenhet ännu snabbare har också klyftorna ökat.
Det gäller också Sverige, som på 80-talet var ett av världens mest jämlika länder. Medan våra nordiska granländer fortfarande finns i den gruppen har Sverige närmat sig genomsnittet av OECD-länderna.
- Om du jämför med till exempel USA eller många länder i tredje världen har Sverige dock fortfarande små ekonomiska klyftor", säger Ebrahim Rahbari som ekonom på Citi och en av rapportens författare.
Utvecklingen mot ökande ekonomiska klyftor i Sverige har pågått ända sedan 1984, vilket är så långt som Citis kartläggning sträcker sig. Men en period sticker ut. Det var under åren 1997-2007, det vill säga under Göran Perssons regeringstid, som ökningen tog fart. Klyftorna fortsatte att öka, men i långsammare takt efter att Fredrik Reinfeldt tog över.
Ebrahim Rahbari ger tre generella förklaringar till ökande klyftor i länder som Sverige. Det är teknikutvecklingen, som lett till att många jobb slagits ut på grund av automatisering, globaliseringen, som gjort att jobb flyttat utomlands och politiska beslut, såsom sänkning av inkomstskatten och avskaffad förmögenhetsskatt.
- När det gäller förlorade jobb ser vi i alla i-länder att de som drabbas inte alltid kommer tillbaka till jobb som ger lika hög lön. Det är dock ett större problem i USA än i Sverige. Alla de nordiska länderna har varit duktiga på att hjälpa människor som drabbas av arbetslöshet med bland annat utbildning.
Fenomenet brukar beskrivas som att många rika länder som helhet är vinnare på globaliseringen och teknikutvecklingen, men att det finns miljontals individer som blivit permanenta förlorare.
- Man kan också spekulera i att invandringen har spelat roll. Sverige har på senare år tagit emot ett stort antal flyktingar med små förmögenheter och som ofta hamnat i arbetslöshet eller i låglönejobb. Det leder rent matematiskt till att klyftorna ökar, på precis samma sätt som klyftorna ökade i Tyskland när det rika Västtyskland skulle integreras det fattigare DDR.
En lite förvånande nyhet i rapporten är att Sverige har en lägre ekonomisk mobilitet än jämförbara länder. Det finns en tydlig koppling internationellt mellan stora klyftor och hur svårt det är att göra en klassresa. Det beror bland annat på att det i länder med stora klyftor ofta är svårt för fattiga att ha råd att utbilda sig.
Sverige har en märkbart lägre mobilitet än grannländerna Finland och Norge, trots att vi ligger rätt nära vad gäller jämlikhetsindex. Och vi är till och med något sämre än Kanada på att möjligöra kassresor, trots att Kanada faktiskt har större ekonomiska klyftor än Sverige.
- Med en reservation för att vi inte studerat Sverige specifikt kan jag först konstatera att även om det finns ett samband mellan mobilitet och klyftor så är det inte samma sak. Ett samhälle med större klyftor och stora möjligheter att göra en klassrea är bättre än ett samhälle med mycket låg mobilitet. Sedan kan vi konstatera att kvalitet på utbildningssystemet är en mycket viktig faktor för ekonomisk mobilitet. Här har ett land som Finland klarat sig mycket bra, vilket skulle förklara varför de har en högre ekonomisk mobilitet.
Citi ser tydliga ekonomiska problem om klyftorna tillåts öka ytterligare. Det här är enligt banken en fråga som borde bekymra också de rikaste.
- Stora klyftor kan hota den ekonomiska tillväxten. Vi ser hur ekonomisk ojämlikhet kan leda till ett skörare samhälle med ökad politisk polarisering som i sin tur hotar samhällets institutioner. Allt sådant är dåligt för investerare.