Svårt att hjälpa i konfliktfylld värld

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Svårt att hjälpa i konfliktfylld värld - Inte sedan andra världskriget har så många människor befunnit sig på flykt undan krig. Samtidigt försvåras biståndsinsatser av attacker mot hjälparbetare och att det har blivit svårare att nå fram till behövande.

- Fler än någonsin är i behov av humanitärt stöd. Hälften av dem är barn. Det är en tragisk trend vi ser i världen, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP) till TT.

En oroväckande utveckling är att antalet attacker mot humanitära insatser ökar. Sjukhus, flyktingläger och skolor är några av målen. Även hjälparbetare har blivit måltavlor. Under 2017 dödades mer än hundra hjälparbetare i länder som Afghanistan, Somalia och Syrien.

- Den stora trenden är att det i högre utsträckning är riktade attacker, regelrätta avrättningar. Vad det leder till är att när en organisation drabbas kan responsen bromsas upp. Vid till exempel vid en svältkatastrof eller brådskande evakuering kan effekterna vara livsavgörande, säger Susanne Mikhail Eldhagen, chef för Sidas humanitära enhet.

Ett annat problem är att människor i behov av humanitär hjälp som är svåra eller helt omöjliga att nå fram till.

- I dag finns det stora områden som är helt under belägring. I Syrien har vi en halv miljon människor som är helt onåbara och två och en halv miljoner i områden som är svåra att nå. Det finns en brist på respekt för den humanitära rätten bland de stridande.

Säkerhetssituationen är ett tungt skäl till att kostnaderna för biståndet fyrfaldigats på tio år. Eftersom de ökade kostnaderna inte speglas i finansieringen, har det lett till svåra prioriteringar.

I år har Sida en rekordstor humanitär budget på drygt fyra miljarder kronor. Utrikesdepartementet fördelar sedan ytterligare 3,2 miljarder kronor, främst som icke öronmärkt stöd.

Just att det ska vara upp till organisationerna att avgöra hur pengarna används är något Sverige driver. Men för andra länder är det viktigt att sätta sin flagg på hjälpsändningarna. Susanne Mikhail Eldhagen ger ett exempel på vad som kan hända.

- I Somalia 2011 var det vissa länder som tydligt hade sin flagg på hjälpsändningarna. (Terrorgruppen) al-Shabaab vägrade ta emot dem och hjälpen fick skickas tillbaka eller förstördes. På så sätt förlorar man två, tre veckors arbete.

Trots det dystra läget finns det ljusglimtar. Tack vare snabbt agerande kunde Sverige bidra till att förhindra en annalkande svältkatastrof i Somalia. Sida var bland de första som reagerade och fick med sig andra givare. På så sätt undveks en svältkatastrof som den 2011, då 250 000 människor på Afrikas Horn dog för att omvärlden reagerade för sent, säger Mikhail Eldhagen.

Även när 600 000 rohingyer på några veckor flydde över gränsen från Burma till Bangladesh reagerade Sverige snabbt, men situationen är fortfarande svår.

- Vi på Sida fyrdubblade stödet på bara några veckor. Det är positivt att vi kunde öka stödet så snabbt, men samtidigt är det verkligen bara den mest basala hjälpen, säger Susanne Mikhail Eldhagen.

- Det handlar om, tält, filtar, mat och vatten. Men det som behövs sedan, som utbildning och traumabearbetning, det kan vi inte göra. Det är därför politiska lösningar är så otroligt viktiga, tillägger Isabella Lövin.

Hon pekar på beräkningar från Världsbanken, som visar att världens BNP skulle öka med 13 procent utan krig och konflikter.

De länder som lyckats ta sig ur konflikt är i dag några av Afrikas snabbast växande ekonomier, säger Susanne Mikhail Eldhagen.

- Så om man lyckas ta sig ur konflikten finns det hopp för alla de här länderna.

Nästan 129 miljoner människor i världen är i behov av humanitärt stöd. 65,6 miljoner människor är på flykt undan krig, den högsta siffran sedan andra världskriget, ungefär hälften av dem är barn.

55 procent av världens flyktingar flyr från konflikterna i Syrien, Afghanistan och Sydsudan.

Sida har identifierat 30 kriser runt om i världen, 15 större och 15 mindre, och fördelar 2,1 miljarder kronor till de större och 228 miljoner kronor till de mindre. Mest går till kriserna i Syrien (350 miljoner kronor), runt Tchadsjön (249 miljoner), i Jemen (220 miljoner) och i Kongo-Kinshasa (220 miljoner). Drygt 1,3 miljarder kronor finns i en reservfond som beredskap för hastigt uppkomna kriser.

Kostnaderna för de humanitära behoven har fyrfaldigats på tio år. Dels på grund av att säkerheten för humanitära operationer försvårats, till exempel måste man i Sydsudan distribuera mat via flygplan för att vägarna är för farliga, dels för att antalet människor i behov av humanitärt stöd ökat markant.

Källor: Sida, UD

Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Fredric Karén

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini

Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2018-04-02 11:16

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Folkmordet i rwanda
  2. Ensamkommande gymnasiestudier
  3. Om det blir nyval
  4. Piska som i usa
  5. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  6. Ulf kristersson stärk gränsen
  7. Kuratorn mobulbostäder MKB
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Bilda regering efter valet

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+