SvD/Sifo Efter kaoset M tillbaka där de började - Ett år av skrämselhicka - men nu är Moderaterna tillbaka exakt där man började, visar årets sista väljarbarometer från SvD/Sifo. Faktum är att de flesta partier trots turbulenta månader inför valåret landat på samma nivå som i januari. Samtidigt verkar SD:s nedgång under hösten ha bromsats.
Det var ett år som började med ett utspel om Sverigedemokraterna från M-ledaren Anna Kinberg Batra och slutade med kontroversiella besked kring ensamkommande och pensioner. Däremellan kom it-skandalen på Transportstyrelsen och regeringskris - och partiledarbyte för Moderaterna och ledarstrid inom Liberalerna.
Flera partier har haft ett spännande år - men ett sticker ut: Moderaterna.
Efter Anna Kinberg Batras SD-besked i januari sjönk partiet sex procentenheter i SvD/Sifo till som lägst 15,9 procent. Hon tvingades bort och den 1 oktober valdes Ulf Kristersson till ny ledare för Moderaterna. Sedan dess har partiet parkerat på runt 22 procent, samma nivå som i januari 2017.
- Det har varit ett ovanligt turbulent år för flera partier för att vara året innan ett valår. I vanliga fall brukar man konsolidera sig, säger Li Bennich-Björkman, statsvetare och professor vid Uppsala universitet.
Årets sista SvD/Sifo-mätningen visar även hur startfältet ser ut inför valåret nästa år - och Li Bennich-Björkman tycker att det ser ljust ut för Moderaterna.
- Det är ett gott utgångsläge för M enligt min bedömning. Jag uppfattar det som att Ulf Kristersson som partiledare i flera avseenden är en skicklig person som kan få med sig andra än dem som redan är övertygade moderater. Han är en god retoriker som bottnar i ett brett politiskt program, säger hon.
Moderaterna bästa område i senaste SvD/Sifo är Stockholms stad och län, där man återhämtat sig de senaste månaderna, men fortfarande har relativt svaga siffror sett till historien. Framför allt har man tappat till Centerpartiet. Socialdemokraterna är fortsatt större än M i Stockholmsområdet.
Det slående efter detta turbulenta politiska år är annars att ingenting hänt i opinionen.
Nästan alla partier har efter bergochdalbanorna i opinionen landat på samma nivå som de hade i januari när året började. Ett intressant faktum, menar Li Bennich-Björkman.
- Att siffrorna är tillbaka skulle kunna tyda på att det finns en större stabilitet än vad man skulle kunna tro. Möjligen kommer vi att se mindre lättrörliga väljare nästa år.
En titt på utvecklingen sedan valet 2014 visar att det är Centerpartiet, Sverigedemokraterna och till viss del Vänsterpartiet som haft störst uppgångar. Miljöpartiet och Kristdemokraterna är förlorarna.
Sverigedemokraterna gick upp i opinionen under Moderaternas kris och nådde sina högsta nivåer efter sommaren. Sedan sjönk partiet och fick bara 14,7 procent i förra mätningen. Nu hamnar SD på 16,5 procent. Det är inte en statistiskt säkerställd uppgång, men ligger på samma nivå som partiet i praktiken haft ända sedan flyktinghösten 2015 då övriga partier lade om sin migrationspolitik.
Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, konstaterar att nedgången verkar ha stannat för SD och att utflödet av väljare till M och S har avtagit.
- Vi ser även en tendens till att SD får med sig fler kvinnor inom LO, det går ganska bra. Det ska bli spännande att följa, säger han.
Li Bennich-Björkman vid Uppsala universitet tycker annars att en ton har ändrats hos Sverigedemokraterna.
- Jag tycker att man kan uppfatta att Jimmie Åkessons utspel den senaste tiden tyder på att man har någon form av oro i partiet hur kring man ska hantera det nya landskapet när Moderaterna återigen är så pass starka som de är.
När året summeras märks att MP legat och balanserat runt fyraprocentsspärren till riksdagen hela året och att KD inte statistiskt säkerställt tagit sig över spärren på två år. Partiet går in i valåret på en nivå under tre procent.
- Kristdemokraterna har i vanlig ordning samma problem. Sedan har vi naturligtvis Miljöpartiet. Det handlar om att klara sig kvar i riksdagen, en situation som ingen trodde var möjlig för några år sedan. Liberalerna ligger också halvdåligt till, säger Li Bennich-Björkman.
10 516 slumpmässigt utvalda personer intervjuades 4-14 december 2017. Ca 2 000 av intervjuerna är gjorda med telefon, resten på webben.
Telefonintervjuerna ges ett större värde (viktas högre) än webbintervjuerna, så att 90 procent av totalresultatet baseras på telefonintervjuerna och 10 procent baseras på webbintervjuerna.
Webbintervjuerna görs enligt Sifo främst för att få en större bas för att kartlägga strömningar mellan partierna.