Svenskarna som ska stoppa flykt till Europa - Europas järnridå klyver inte längre kontinenten på mitten, utan löper längs med EU:s yttre gränser mot omvärlden. I Bulgarien har kalla krigets rostiga staket och skraltiga vakttorn på gränsen till Turkiet bytts ut mot kilometer efter kilometer med skinande ny taggtråd och infraröda kameror.
Svenska poliser är på plats för att stoppa flyktingar.
KAPITAN ANDREEVO, BULGARIEN. De brukade försöka fly åt andra hållet, de frihetstörstande som ville lämna det kommunistiska, slutna Bulgarien. I dag, 25 år efter Berlinmurens fall, spanar vakterna åt andra hållet, över kullarna och sädesfälten bortanför taggtrådsstängslet och in i Turkiet för att upptäcka och stoppa människor sosm vill fly till Bulgarien.
Två skärmar inne i gränspolisens jeep visar vad värmekameran på taket registrerar: just nu ingenting.
Den bulgariske gränspolisen som visar SvD vaktposten vill inte uppge sitt namn - bara befälen får tala med pressen. "Today very still" - i dag mycket stilla, säger han i alla fall, och viftar mot skärmen med spaken som han styr kameran med.
Det är bara mobiltelefonerna som antyder att vi befinner oss i ett område med konstant rörelse. De piper och piper - alla sms från telefonbolagen i treriksröset: Välkommen till Turkiet, välkommen till Bulgarien, välkommen till Grekland.
Grekland ligger bara några kilometer västerut. Flyktingar styr sig fram med kartorna i sina smartphones, och håller kontakten med både anhöriga och människosmugglare med nya SIM-kort i nya länder. Det innebär goda affärer för telekomföretagen.
Även företag som tillhandahåller stålstängsel och taggtråd har bråda dagar. Gränsstaketet framför oss ska när det är färdigt löpa längs med hela den 260 kilometer långa gränsen mot Turkiet.
Bulgarien oroar sig för att bli den nya huvudporten in till EU för migranter - och kanske också deras slutdestination. Sedan länderna längre in på Balkan, som Serbien, Makedonien och Ungern, under förra året reste stängsel omkring sig så har alltfler migranter blivit kvar i Bulgarien, som ligger längst ut i raden av länder som måsta korsas på vägen Väst- eller Nordeuropa.
I år har ungefär 13 000 migranter tagit sig in i Bulgarien. Ett visserligen lågt antal jämfört med Italien och Grekland, som har tagit emot 140 000 respektive 60 000 människor. Men det fattiga Bulgarien, vars BNP är mindre än 45 procent av EU:s medelnivå, har inte samma förutsättningar att ta sig an behövande.
Längs med motorvägen som leder bort från den turkiska gränsen kan man ännu se fåraherdar fösa sina flockar med pinnar, och åsnor som fraktar varor på småvägar. Bulgariens flyktingläger är i desperat behov av reparationer, och har 180 procents överbeläggning, enligt Röda korset i Sofia.
För EU-institutionerna som under 2015, då över en miljon människor sökte asyl i EU, bara kunde se på när den vackra drömmen om fri rörlighet och en union utan inre gränser kollapsade bakom nya taggtrådsstängsel, så är unionens yttre gränser en huvudprioritering.
I dag finns omkring 200 poliser och militärpoliser från hela EU i Bulgarien, under överseende från EU:s gränsbevakningsorgan Frontex.
- Vi skyddar inte bara Bulgariens gräns, utan hela EU:s gemensamt, understryker Stojan Ivanov, som är vice generaldirektör för den nationella, bulgariska gränspolismyndigheten, och ett av befälen över de internationella Frontex-poliserna.
I förra månaden lovade EU-länderna att sända ytterligare 200 gränspoliser, 50 fordon och 108 miljoner färska euro till Bulgarien. Över 80 procent av pengarna ska gå till stängsel, ny övervakningsteknik och fordon, och mindre än 20 procent till flyktingmottagande.
Även svenska poliser patrullerar längs gränsen; lite längre upp i landet, där berg, dalar och tät skog har ersatt den öppna terrängen.
Lars Ställ och Morgan Björck, från Norrköpings- respektive Halmstadspolisen, ingår i EU:s gemensamma gränspolisinsats. Med sina hundar, schäfrarna "Försvarsmaktens Hjalle" och "Skaybackens Qross" spanar de efter människor vid gränsen.
När de stoppar migranter som lyckats ta sig in i Bulgarien, ska de hålla kvar dem och överlämna dem till bulgarisk polis, som sedan för dem till en polisstation för registrering och uppsamling av fingeravtryck.
- Vi kan använda handklovar, och se till att de sitter eller ligger ner, medan vi väntar på att få överlämna dem till bulgarerna, säger Morgan Björck.
Den internationella närvaron i Bulgarien sätter fokus på hur asylsökande bemöts. Människorättsorganisationen Human Rights Watch har tidigare riktat kraftig kritik mot bulgarisk gränspolis. Enligt rapporten "Bulgaria: Pushbacks, Abuse at Borders" ska polisen ha misshandlat, rånat och bussat hundar mot flyktingar vid gränsen, och tvingat dem att återvända in i Turkiet.
För två veckor sedan publicerade nättidningen The Intercept läckta, interna dokument från Frontex, som redogör för hur poliser på EU-uppdrag ska ha skjutit mot flyktingar på Egeiska havet. Sexton kulhål hittades i skrovet på en flyktingbåt vid ett tillfälle, enligt Frontex egen incidentrapport.
Senare har Frontex påpekat att det handlar om försvar mot attacker, eller varningsskott i luften.
När SvD får åka med ett polisteam längs med taggtrådsstängslet har Frontex skickat med en kvinna från den bulgariska polisen vars enda uppgift verkar vara att stoppa alla försök till samtal med poliserna i framsätet. "Du får inte ställa frågor" och "Ni får inte svara", säger kvinnan.
De svenska poliserna i Bulgarien säger senare att de inte sett något oetiskt, grovt beteende från poliser vid gränsen, och att reglerna är klara:
- Vi får bara skjuta i nödvärn, alltså om vi blir direkt attackerade, understryker Lars Ställ från svenska polisen.