Sverige tar striden mot höjd EU avgift

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Sverige tar striden mot höjd EU avgift - Medlemsländerna vässar knivarna inför toppmötet om unionens långtidsbudget medan Sverige kämpar mot höjda EU-avgifter . SvD reder ut vad striden handlar om - och varför Sverige kallas för snåljåpar.

Långtidsbudgeten gäller EU:s alla utgifter under sju år - hela rubbet. Jordbrukssubventioner, regionalstöd och forskningspengar. Kontorshyror, driftskostnader och löner för 60 000 tjänstemän och annan personal i varje EU-flaggad byggnad i Bryssel och hela världen, från EU:s smittskyddsbyrå i Solna till EU-domstolen i Luxemburg och EU-delegationerna i Washington och Peking.

Broar, motorvägar och tågbanor byggs med EU-stöd i hela unionen. EU-pengarna går också till Erasmusstipendier och bidragsfonder för uppsagda fabriksarbetare. De går till bistånd i utvecklingsländer och krishjälp vid naturkatastrofer, flyktingkriser och skogsbränder. Det finns EU-program för terrorbekämpning. Och så det enorma satellitprogrammet Galileo - EU:s egna GPS-system. För att bara nämna några utgiftsposter.

Långtidsbudgeten framkallar alltid de häftigaste grälen i Bryssel, eftersom alla länder misstänksamt slår vakt om vad de redan får i exempelvis jordbruksbidrag och regionalstöd till sina egna bönder och landsändar. Inget EU-lands ledare vill behöva åka hem till väljarna efter toppmötet och slokörat berätta att man drog det kortaste strået vid förhandlingarna och nu blir av med en massa stöd.

I år tros budgetslaget bli extra blodigt eftersom britterna slutat bidra till de gemensamma kassakistorna, samtidigt som man planerar nya och kostsamma EU-samarbeten, som fler migrantpatrullbåtar i Medelhavet, en gemensam försvarsbudget och en helt ny klimatgiv. Det är alltså färre inbetalare men fler utgifter.

Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna - "de sparsamma fyra", som de kallar sig - kräver att EU-budgeten ska minskas, och att varje medlemsland ska betala in max 1 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till kassorna, i stället för de 1,11 procent som EU-kommissionen har föreslagit.

EU-kommissionens förslag skulle innebära att den svenska EU-avgiften ökar med 15-17 miljarder kronor per år, vilket regeringen anser vara oacceptabelt. De sparsamma fyra vill skära i regionalstöden och jordbruksstöden, bland annat.

Men en sammanslagning av 15 andra EU-länder - "sammanhållningens vänner" är deras nom de guerre - insisterar istället på att EU måste bevara sin generösa sammanhållningspolitik.

"Sammanhållning" är i EU-sammanhang en omskrivning för regionalstöden och den "Robin Hood-politik" där rikare länder får lite mindre ur den gemensamma kistan än fattigare, så att de ekonomiska skillnaderna mellan EU-länderna jämnas ut. Med jämnare nivåer får man en smidigare inre marknad - det är i alla fall den historiska tanken.

I praktiken innebär Robin Hood-principen en vild dragkamp om regionalpengarna. Även Sverige, med sin glesbygdsproblematik och sina stora avstånd, får bidrag ur denna EU-pott.

Kritiken mot Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark kommer också från EU-politiker som menar att det inte är procentsatsen i sig själv som är viktigt, utan vad man får för pengarna.

- När man frågar invånarna om de vill att EU ska satsa på bättre klimatpolitik säger de ja. När man frågar om de vill att EU ska ha gemensamma satsningar inom migration säger de ja. Och de rikare länderna, som Sverige, tjänar otroligt på sina medlemskap i EU och den inre marknaden. Men sedan vill de bara prata om 1-procentsprincipen, och inte om innehållet i EU-budgeten. Vad de faktiskt får för pengarna, sade den tyske, gröne EU-parlamentarikern Rasmus Andresen upprört när SvD nyligen frågade om den svenska inställningen till budgeten.

Rasmus Andresen tillhör EU-parlamentets budgetgrupp: när väl de 27 EU-ländernas ledare har krigat klart måste även EU-parlamentet godkänna slutkalkylen.

Flera EU-länder vill att budgeten ska kunna användas som slagträ mot enskilda länder som inte följer demokratins spelregler. Till exempel att jordbruksstöd, regionalstöd och andra EU-pengar ska kunna villkoras mot att man följer rättsstatsprinciper om oberoende medier och rättsväsenden.

Det är inte en hemlighet att förslaget, som EU-kommissionen tidigare lagt fram, handlar om att stävja utvecklingen i två enskilda EU-länder: Ungern och Polen.

Ungern och Polen har anklagats hårt för att just urholka rättsstatsprinciperna, genom att strypa fria medier och skaffa sig politisk kontroll över domstolar.

Men när toppmötet inleds är villkorsförslaget helt urvattnat, säkert för att undvika nya konflikter med Warszawa och Budapest - men till stor besvikelse för exempel Finland, Nederländerna och Tyskland.

Källa - 2020-02-20 15:21

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+