Terroristjakt blir tysk politik under valåret - Orden kunde ha kommit från Angela Merkels politiska motståndare, men är Nour El Houda Hassanis.
Hon är mor till Anis Amri, som dödade tretton människor i måndags. I en intervju med radiokanalen Deutsche Welle luftar den tunisiska kvinnan sin frustration:
- Säkerhetstjänsterna i Tyskland och Italien är medansvariga för det här. De har vetat att han var farlig. De har gripit honom flera gånger och släppt honom. Varför?
Det strikt juridiska svaret är att Anis Amri, trots alla oroande omständigheter, inte hade begått något grovt brott i Tyskland innan han i måndags mördade en polsk lastbilschaufför, stal dennes fullastade Scania och med den körde rakt in i den välbesökta julmarknaden vid Gedächtniskirche i Berlin. Tolv människor dog, ännu fler kämpar för sina liv.
Tyskland är en rättsstat. I en sådan är man oskyldig tills man överbevisats om skuld, lyder resonemanget. Hellre får tio skyldiga gå fria än att en oskyldig sätts i fängelse.
Sådana formuleringar lever farligt i terroristjaktens Europa.
- Hur kan det komma sig att terrorister kan resa in i Tyskland obehindrat, och dessutom få mat och husrum i landets asylförläggningar? säger politikern Alice Weidel nu.
Weidel sitter i ledningen för högerpartiet AfD, Alternativ för Tyskland, som framgångsrikt vunnit väljare från Angela Merkels CDU genom att angripa förbundskanslerns invandringspolitik.
Varken Merkel eller polisen har någon koll, lyder budskapet från AfD.
Dessa åsikter hördes ljudligt vid Gedächtniskirche i tisdags morse, där jag stod och huttrade vid en krossad marknadsstuga, i sällskap med en växande skara sammanbitna berlinare. Hur svårt kan det vara att hålla koll på en våldsbenägen islamist?
Detta hade en av de församlade, advokaten Karl Lauschke, ett klart svar på. För att bevaka en misstänkt person varje minut dygnet runt går det åt ungefär fyrtio poliser, berättade han.
- I Berlin finns det åttio poliser som sysslar med sådant. Även med de utlovade trettio nya tjänsterna räcker det bara för att bevaka tre potentiella terrorister.
På polisens lista finns mer än femhundra personer som tros vara beredda att utföra terrordåd i Tyskland. Att bevaka dem skulle kräva tjugotusen poliser. Det motsvarar ungefär halva den federala poliskåren.
Till detta praktiska problem kommer ett politiskt. Övervakning är ett känsligt ämne i Tyskland.
I den östtyska diktaturen DDR gick det en angivare på sextio invånare och alla regimkritiker levde under ständig avlyssning. Regeringen Merkels förslag om fler kameror har mötts av hård kritik.
- De friheter som vi under århundraden kämpade oss till i den analoga världen får vi inte bara ge upp i den digitala, sa författaren och juristen Juli Zeh när hon häromåret drog igång ett upprop mot kameraövervakning på allmänna platser.
Om Anis Amri utfört sitt dåd i London skulle polisen ha kunnat följa flyktvägen med hjälp av stadens många CCTV-kameror. I Berlin fick man endast en suddig bild av Amri i stadsdelen Moabit. Därefter syntes inget spår förrän mördaren fastnade i en poliskontroll i Milano.
Om tio månader är det val. I den senaste undersökningen Deutschlandtrend vill 82 procent av tyskarna ha fler övervakningskameror på gator och torg. Exakt samma procentandel kräver en skärpning av invandrings- och asylpolitiken.