Toppjobbets baksida blir illa omtyckt i flera EU länder - Ylva Johansson blir tung - men inte populär. Hon får EU:s migrationspolitik på sitt bord i Bryssel: ett riktigt prestigejobb, men också ett politiskt minfält som förbittrar EU-samarbetet.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
BRYSSEL. Ursula von der Leyen höll sin publik fängslad till sista stund. När tyskan, som i vinter efterträder Jean-Claude Juncker som EU-kommissionsordförande i Bryssel, på tisdagen presenterade vilka ansvarsområden de 26 kommissionärer hon nu ska samla runt sig - en från varje EU-land utom Storbritannien - var överraskningarna många.
Inte minst svenska Brysselkorrar och EU-inbitna tappade hakan: Ylva Johansson fick inte som flera "pålitliga" läckor i EU-maskineriet spridit rykten om ansvar för arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor - en post hon ansågs klippt och skuren för, både för att hon i dag är arbetsmarknadsminister och för att hennes regering på senare år velat lägga mer fokus på både arbetsfrågor och sociala frågor på EU-nivå.
I stället får Ylva Johansson ett nygammalt ansvarsområde för Sverige: inrikes frågor. Migration, gräns- och polisfrågor, kort sammanfattat. Det är samma frågor som Cecilia Malmström ansvarade för under sina första fem år i EU-kommissionen, och före henne också en gång Anita Gradin, som var Sveriges första EU-kommissionär.
Inrikesportföljen är en riktig tungviktarportfölj, med mycket konkret lagstiftning och en framskjuten plats i det internationella rampljuset. Men den är också ett politiskt getingbo eller minfält, fullt av hårda fajter mellan EU-länderna, som Ylva Johansson nu måste ge sig in i med risk för både liv och lem och säkert också förstånd. Få frågor splittrar och förbittrar EU-samarbetet såsom migrationen.
Under sommaren har vi till exempel sett hur olika EU-länder öppet bråkar om vem av dem som ska släppa in båtar med migranter som plockats upp ur Medelhavet in i sina hamnar- samtidigt som EU:s nuvarande migrationskommissionär ringt runt och vädjat för döva öron om att länderna ska visa solidaritet med varandra.
Länder med stor migration - som Sverige men också Tyskland, Italien och Frankrike - har i flera år krävt att EU-länderna ihop och mer solidariskt tar emot asylsökande.
Men färgstarka EU-ledare i främst det gamla Östeuropa har däremot gjort motståndet mot migrantfördelning och denna slags solidaritet inom EU till sina profilfrågor. Johansson får ett svårt jobb, och ett som kommer att göra henne illa omtyckt i många läger i Europa.
- Ursula von der Leyen frågade mig om det var viktigt att jag fick en portfölj som gjorde mig populär, och jag sade nej, berättade Ylva Johansson för svenska journalister i Bryssel på tisdagen.
Hon sade att det var just dessa frågor hon ville ha.
- Jag är jätteglad för den här portföljen. Det känns som att jag fått ett stort förtroende, en väldigt stor och tung portfölj med flera frågor som varit olösta under väldigt lång tid, fortsatte Ylva Johansson.
Och det verkade stämma att Johanssons framtida chef litar på hennes kompetens:
- Om ni vill ha något gjort, fråga henne! sade von der Leyen uppskattande om Johansson i EU-kommissionens press-sal.
Svenskan får också frågor om gränskontrollerna mellan EU-länderna, och om EU:s gränskontrollorgan Frontex och bevakningen av EU:s gränser utåt mot omvärlden, liksom terrorbekämpningen, på sitt bord.
Ursula von der Leyen blir alltså Johanssons högsta chef. Mellan dem hamnar dock en annan kommissionär: greken Margaritis Schinas, som blir mellanchef och koordinator för en hel grupp med EU-kommissionärer.
Schinas får i von der Leyens kommission ansvar det diffusa och övergripande arbetsområde att "försvara Europas livsstil" - ett uppdrag som orsakade många höjda ögonbryn i press-salen i Bryssel. Ylva Johansson sade att hon inte visste vad Schinas uppdrag skulle innebära för hennes, som alltså ska underordnas hans.
Von der Leyen förklarade att Schinas uppdrag bland annat handlade om migration.
En pikant detalj i Ursula von der Leyens kommission är att irländaren Phil Hogan blir handelskommissionär. Det blir alltså en politiker från det tidigare brittiskstyrda Irland som ska förhandla fram ett nytt frihandelsavtal med britterna, den förre kolonialmakten, efter brexit. Och det i tider där relationen mellan styrena i Dublin och London är minst sagt frostiga. Det återstår att se om Hogan kan lägga sin "irländskhet" åt sidan i de förhandlingarna.
Tf