Toppmötet toppade inte formen för EU. - När Göran Persson (S) år 2001 stod värd för ett EU-toppmöte i Göteborg togs avgörande beslut för EU:s östutvidgning. När statsminister Stefan Löfven (S) på fredagen gjorde detsamma togs inga egentliga beslut överhuvudtaget. Istället för förhandlingar stod tre öppna seminarier och en sluten lunch på dagordningen.
Visst var bristen på konkretion en del av mötets upplägg som syftade till att minska motsättningarna mellan länderna. Och samkväm som ökar trivseln inom unionen kan förstås ha ett värde i sig. Men risken finns att stats- och regeringscheferna slösar bort värdefull tid i arbetet med att rusta Europa inför framtiden.
Löfven talade i termer av att stärka "den redan växande europeiska ekonomin" när de samlade stats- och regeringscheferna undertecknade den så kallade sociala pelaren. Men dess grundläggande principer för livs- och arbetsvillkor förpliktar inte till något - inte ens i de länder där sociala frågor behöver betonas som mest.
"Jag är inte så säker på att det blir lätt att implementera det vi kommer överens om här", konstaterade Greklands premiärminister Alexis Tsipras på mötet. Han leder ett land där arbetslösheten alltjämt ligger över 20 procent och ekonomin är fortsatt ansträngd efter krisen. Arbetsmarknadsläget i Spanien är bara en aning bättre och flera andra EU-länder dras också med stor brist på jobb.
När det ser ut så här i den bästa av konjunkturer borde EU-ledarna ägna mer tid åt frågan vad som kan hända när temperaturen sjunker i ekonomin. Unionens konkurrenskraft är inte vad den borde och arbetet för att stärka den kom av sig i kölvattnet av finanskrisen 2008.
Det är naturligtvis inte fel att diskutera hur EU-medborgarna kan få bättre sociala förhållanden. Men den europeiska kakan måste bakas innan den kan fördelas.
Hur frågan än vänds och vrids så är det ändå den ekonomiska utvecklingen som avgör hur villkoren inom framtidens EU ser ut. Stats- och regeringscheferna borde därför ägna mer kraft åt att fortsätta utveckla unionssamarbetets grundvalar: den fria rörligheten över gränserna för människor, kapital, varor och tjänster.
Problemet är att oenigheten har ökat på ett par av dessa områden. Efter flyktingvågen till EU har gränskontroller återinförts på flera håll och medlemsländerna är djupt oeniga i migrationsfrågor. Samtidigt fortsätter diskussionerna om vilka villkor som ska gälla när EU-medborgare jobbar utanför sina hemländer. Därtill bråkas det alltmer inom unionen om grundläggande rättsstatliga principer.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker påminde i Göteborg om att han var med och ordnade ett så kallat socialt toppmöte redan för 20 år sedan.
"Nu är det dags att leverera", menade han.
Likväl var det tydligt att agendan inte hade satts för leverans, utan för minsta möjliga motsättningar.
"Dagens toppmöte var ett viktigt steg", sade Löfven på en presskonferens.