Tortyr dålig metod för sanningen - USA:s president Donald Trump har signalerat att han och hans regering kan komma att häva förbudet mot "förstärkta" (enhanced) förhörsmetoder, som skendränkning, något de flesta experter är överens om utgör tortyr.
I ett utkast till en presidentorder, som The New York Times avslöjade i förra veckan, uppmanas dessutom CIA att återuppliva sina hemliga fängelser utomlands ("black sites"), som förbjöds 2009.
Donald Trumps argumentation går ut på att tortyr tvingar fångarna att avslöja saker som andra förhörsmetoder går bet på.
Så sent som i förra veckan, i en intervju med ABC News, fick han frågan varför han vill återinföra skendränkning. Trump svarade:
- Jag (vill) göra allt inom lagens gränser. Men tror jag att det fungerar? Absolut, jag tror att det fungerar. "
Efter Trump-intervjun gick en rad experter samt några förhörsledare ut och berättade om sina erfarenheter om att tortyr - förutom de moraliska aspekterna - i själva verket är en ganska dålig metod för den som vill veta sanningen.
Debatten känns igen från när skendränkning och liknande metoder senast var aktuella i debatten i USA, runt 2009. Shane O'Mara, neuroforskare vid Trinity College Dublin, Irland, var en av dem som uttalade sig då.
- Om något har hänt sedan dess, så är det att de samlade forskningsresultaten än mer tydligt intagit en motsatt hållning till Trumps position, säger Shane O'Mara till Science.
Resultaten visar bland annat att tortyr ofta resulterar i sådan stress för hjärnan att minnet försämras och att falska minnen kan skapas i dess ställe. Psykoser är också vanliga.
Monica Brendler Lindqvist, verksamhetschef för Röda Korsets center för torterade flyktingar, pekar dessutom på den kanske mest uppenbara felkällan av dem alla.
- I en tortyrsituation anstränger sig offret för att säga det torterarna vill höra. Så är det alltid. Tortyr leder alltså inte till riktig information. Tvärtom. I USA har man försvarat de här metoderna med "ticking bomb"-argumentet, att någon sitter inne med information som kan förhindra att en bomb smäller och dödar en massa oskyldiga människor. Men det är ju konstruerat. Så är det ju inte i verkligheten, säger Monica Brendler Lindqvist.
Röda Korsets center för torterade flyktingar inrättades på 1980-talet i samband med att Sverige ratificerade den internationella konventionen där tortyr förbjöds. Konventionen påbjuder också att offer bör erbjudas vård och rehabilitering.
Fram till i dag har centret behandlat runt 9 000 offer. Misshandel och sexuella övergrepp är de vanligaste formerna av tortyr. Men den kan också vara psykisk, exempelvis att offret hålls helt isolerad, ibland i flera år.
Att fångar torteras i krig, som i det pågående i Syrien, är snarare regel än undantag.
Enligt konventionen råder ett absolut förbud mot tortyr.
Källa: Monica Brendler Lindqvist, Röda Korsets center för torterade flyktingar