Turerna kring Julian Assange fallet - 24 augusti, Julian Assange anhålls i sin frånvaro under ett besök i Sverige. Han misstänks för sexualbrott mot två kvinnor. Det gäller våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång.
18 november, Stockholms tingsrätt häktar Assange i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång.
19 november, Assange överklagar häktningen till Svea hovrätt samtidigt som han efterlyses internationellt.
28 november, Wikileaks släpper material med en rad diplomatiska detaljer om USA och dess förbindelser med andra länder.
7 december, Assange grips i London.
24 februari, En brittisk domstol beslutar att Assange ska överlämnas till Sverige.
14 juni, Brittiska högsta domstolen tar inte upp fallet på nytt, vilket därmed sätter punkt för överklaganden, som i sin tur betyder att Assange ska överlämnas till Sverige.
19 juni, Assange lyckas ta sig till Ecuadors ambassad i London där han ansöker om politisk asyl.
16 augusti, Ecuadors utrikesminister Ricardo Patino meddelar att Assange beviljas asyl av Ecuador. Vid en presskonferens hävdar Patino att Assange riskerar politisk förföljelse och en orättvis rättegång om han utlämnas till USA, där han även kan riskera dödsstraff.
24 juni, Assange kräver att det svenska häktningsbeslutet mot honom hävs. Hans två advokater, Per E Samuelson och Thomas Olsson, lämnar in en begäran till Stockholms tingsrätt om att häktningsbeslutet omprövas.
16 juli, Stockholms tingrätt beslutar att Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro.
18 augusti, Vid en presskonferens på ambassaden uppger Assange att han snart ska lämna ambassaden. Kort innan har det framkommit uppgifter i medier om att australiern lider av svåra hjärt- och lungproblem och Assange säger att vistelsen på ambassaden varit dålig för hans hälsa.
20 november, Svea hovrätt slår fast att Assange ska vara fortsatt häktad, men åklagarna får kritik för att utredningen stannat av. Hovrätten trycker på för att Assange ska förhöras i London.
13 mars, Överåklagare Marianne Ny begär att få förhöra och dna-topsa Assange i London. Detta då flera av brotten han misstänks för preskriberas i augusti 2015. Assanges advokater välkomnar begäran.
16 april, Assange ger sitt samtycke till att förhöras i London.
17 juni, De planerade förhören ställs in då man inte fått erforderliga tillstånd från Ecuador.
21 januari, Ecuador säger nej till den svenska åklagarens begäran om att få förhöra Assange i London. Det gemensamma avtalet mellan länderna om rättslig hjälp började gälla först den 22 december, och därför vill de ha en ny begäran.
4 februari, En FN-utredning kommer fram till att Assange är olovligen frihetsberövad.
5 februari, Assange framträder på videolänk där han kommenterar utredningen och säger bland annat att "vi vunnit en anmärkningsvärd seger som fått mig och förhoppningsvis fler att le".
25 maj, Stockholms tingsrätt ser inga skäl till att ompröva häktningsbeslutet för Assange.
11 augusti, Sex år efter den misstänkta våldtäkten kommer beskedet att Sverige ska få förhöra Assange i London.
16 september, Svea hovrätt avslår Assanges begäran om att häktningen ska hävas.
14 november, Assange förhörs på Ecuadors ambassad i London. Förhören hålls av ecuadorianska åklagare och översätts sedan till svenska.
5 januari, Ecuadorianska myndigheter lämnar över en skriftlig rapport till Sverige från förhöret med Assange.
3 maj, Assange kräver via sin advokat att häktningen mot honom omedelbart ska hävas, efter att USA deklarerat att man har för avsikt att fängsla Julian Assange.
15 maj, Ecuador kritiserar Sveriges hantering av fallet och anklagar regeringen och den svenska chefsåklagaren för "brist på initiativ".
19 maj, Överåklagare Marianne Ny meddelar att förundersökningen mot Assange läggs ned och att häktningen hävs. Engelsk polis meddelar samtidigt att Assange kommer att gripas om han lämnar ambassaden.
16 oktober, Hillary Clinton anklagar Wikileaks för att ha gått Rysslands ärenden i syfte att hjälpa Donald Trump till Vita huset.
9 januari, Ecuador söker "ett tredje land eller en person" som kan bistå med medling för att få till stånd en lösning för framtiden för Assange.
11 januari, Ecuadors utrikesminister meddelar att Assange sedan den 12 december 2017 är ecuadoriansk medborgare.
28 mars, Assange tillåts inte längre kommunicera med omvärlden. Beslutet motiveras med att han inte ska kunna blanda sig i andra länders inre angelägenheter, skriver den ecuadorianska regeringen i ett uttalande.
18 maj, Ecuadors president Lenín Moreno beordrar att den extra säkerhet som varit tilldelad landets ambassad ska dras tillbaka med omedelbar verkan.
15 oktober, Assange får återigen tillgång till internetuppkoppling.
19 oktober, Wikileaks och Assange stämmer Ecuador för att ha brutit mot hans "grundläggande rättigheter" på landets ambassad i London.
24 oktober, Ecuador byter strategi och uppger nu att de inte kommer att förhandla med den brittiska regeringens företrädare å Assanges vägnar, säger landets utrikeminister José Valencia.
30 oktober, Assanges stämning mot Ecuador avslås.
2 april, Ecuadors president Lenín Moreno anklagar Assange för att ha överträtt villkoren för den asyl han fått av landet.
5 april, Wikileaks uppger på Twitter att Assange kommer att kastas ut från Ecuadors ambassad i London "inom dagar eller timmar".
6 april, Ecuadors regering tillbakavisar uppgifter om att ambassaden kan vara på väg att kasta ut Assange.